Här samlar vi nyheter som springer ur Lunds universitets fundraisingverksamhet och som hanteras av avdelningen Development Office. Äldre donationsnyheter finner du på denna sida: https://www.lu.se/kategori/fundraising
Text and photo: Helga Heun
“Happiness in life does not depend on wealth — we all know that — but financial independence often brings a freedom of thought and opinion that is of great value. It also entails a responsibility to lead a sober life and to help others.”
These words have rested on Ebba Fischer’s desk for the past 17 years, a quiet reminder of wisdom. The note once belonged to the late business mogul Holger Crafoord (Åkerlund & Rausing, Tetra Pak, Gambro), who dedicated his fortune to supporting others through the Crafoord Foundation. As his granddaughter, Ebba has carried forward his mission as chair of the foundation since 2008, navigating the responsibilities attached to her family legacy. Now, she stands at the threshold of a new chapter as she is stepping down before the end of the year.
It’s easy to imagine that growing up in the Crafoord family meant a life of luxury and privilege. Yet Ebba Fischer paints a different picture of a humble upbringing in Småland, where the belief in education as a path to opportunity ran deep. Her great-grandmother, a single mother who ran a small milk shop, placed a donation box on the counter to save for Holger Crafoord’s schooling. That story left a lasting impression on Ebba, reinforcing her belief in hard work and perseverance.
During her university years, few paid much attention to her family name. “I was actually born Rosenblad, not Crafoord,” she explains. “But many still knew I was connected to the Crafoord family. Especially when the Holger Crafoord Centre was being built right in the middle of my business studies. I got the occasional joke about how I should be the one buying drinks, since I could afford it. But it never went much further than that.”
Growing up in a neighborhood with neighbors and friends who all came from environments where nothing was taken for granted, also helped shape her values.
In 2014, Ebba Fischer was awarded an honorary doctorate from the Faculty of Humanities in recognition for her leadership and interest for advancing the humanities. It is, of course, a very prestigious title – but so is being “The Official Party Master (!)” of the 1990 Lund Carnival.
Together, the two distinctions, and everything in between, capture the essence of who Ebba Fischer is to Lund, and what Lund has meant to her in return.
After a few years of scattered university courses and life skills earned through a more social curriculum, Ebba settled on studying for a degree in Physical therapy. She vividly remembers how she thought it was time to shape up. “I was 26 years old, I was a single mother and I thought it was time to get my act together, and the physiotherapy profession appealed to me. I wanted to study medicine, but with a young daughter, I realised my limitations. And I am very happy I attended that amazing and interesting program in the end.”
After gaining experience in clinical care across multiple hospital departments, Ebba’s path took a new turn when her mother stepped down as chair, and the board selected Ebba to succeed her in 2008.
What makes people want to give? Is it empathy, a sense of responsibility, gratitude – or something else? For Ebba Fischer, the answer isn’t clear-cut, but she believes all these motivations play a part. The Crafoord Foundation distributes more than 145 million SEK each year, with a large share going to Lund University’s strong research environments.
Fischer is clear about her role: she doesn’t judge which scientific projects are most deserving of funding herself.
“When it comes to scientific projects, I personally don’t have enough knowledge to judge which should be prioritised, she explains, so I rely on the process. All applications are reviewed by expert committees, and decisions are made by the board.”
But the Crafoord Foundation doesn’t only support science and education projects. Local initiatives in culture, social welfare and public benefit are also very important.
One of the first projects Ebba contributed to, at just 18 years old, helped award a grant that enabled the founding of Kulturmejeriet, one of Lund’s most important concert venues and a true cornerstone of the cultural DNA in Lund. That experience shaped her early career and left a lasting impression.
“It made a strong impression on me that the foundation my grandfather had created, could do something like that,” she explains.
Since then, the projects that have mattered most to Ebba are those where the impact of their support is clearly visible, both in research and beyond. Notable examples include the Palliative Care Development Centre, We Have A Dream and Fontänhuset in Lund.
Yet the moments that move her the very most are often small: “I’m especially happy when we receive heartfelt thank-you notes from sports clubs and schools for children with special needs. When we can make a difference for children and young people, it brings me real joy.”
After decades of giving her time and energy to charitable projects, Ebba Fischer leaves a legacy defined by generosity and lasting impact. Now she is handing over the baton to her sister Anna Manhusen.
“I feel that after so many years of involvement, it’s time to step down. The Crafoord Foundation is a very well-functioning organisation and will likely benefit from having people with fresh perspectives,” she says.
At 58, Ebba does not have a clear road map ahead. But perhaps it means that she can look forward to a slower pace. A sunny autumn day, a good stew on the stove and quiet evenings with a crime novel. And of course, life with her husband, her four children and even a grandchild – the things in life that, apart from helping others, truly nourish the soul and offer the richest rewards.
Onsdagen den 12 november sammanstrålade närmare 100 donatorer, välgörare och eldsjälar på Skissernas museum för att fira Filantropins dag.
Vackra miljöer, ljuv musik av Studentsångarna, smäktande pianomusik från diplomstudenten Miyu Manabe vid Musikhögskolan i Malmö och inte minst – inspirerande samtal och fantastisk mat signerad Skissernas Museum gjorde dagen oförglömlig.
Evenemanget blev ett firande av kraften i att ge – hur gåvor och engagemang gör verklig skillnad för forskning, utbildning och samhällsutveckling.
Det blev en dag fylld av:
✨ Möten – mellan människor som delar visionen om ett öppet och starkt universitet.
✨ Berättelser – om forskning som förändrar liv och idéer som formar framtiden.
✨ Inspiration – från talare som gav oss nya perspektiv och framtidstro.
Ett varmt tack till våra fantastiska talare som delade med sig av kunskap och visioner:
🎤 Lena Eskilsson, Prorektor, Lunds universitet
🎤 Kristina Lång, Docent i Diagnostisk Radiologi
🎤 Nicolò Dell’Unto Dell’Unto, Professor i arkeologi
🎤 Martin Blåvarg, Kanslichef, Handelsbankens forskningsstiftelser
🎤 Pol Campos, Universitetslektor i nationalekonomi
🎤 Helena Filipsson i maringeologi
🎤 Josefine Larsson, Fil. Dr och forskningskoordinator vid Marint centrum
🎤 Jonas Granfeldt, Professor i fransk språkvetenskap och styrelseledamot i Einar Hansens Allhemsstiftelse
🎤 Attila Albert, ordförande Einar Hansens Allhemsstiftelse
🎤 Magnus Dahlström, Grundare Hanöbuktsstiftelsen
Foto: Skissernas Museum och Development Office
I veckan uppmärksammar vi Filantropins dag!
Stort tack till dig som bidragit med insatser för att stärka och utveckla Lunds universitet.
Tillsammans skapar vi förutsättningar för nya samarbeten kring projekt i behov av finansiering. Tack vare donationer har Lunds universitet kunnat finansiera forskning, utbildning, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader.
Exempel på områden och projekt som fått ovärderligt externt stöd det senaste året är stipendier till internationella mastersstudenter, forskningsprojekt som syftar till att återhämta torskbeståndet i Östersjön genom användning av artificiella rev samt utrustning till Lund University Diabetes Centre LUDC respektive Lund laser centrum (LLC).
Den 30 september var det dags för den årliga stipendieceremonin på AF-borgen!
94 internationella studenter från 30 nationer intog AF-borgen där mingel varvades med varma tal och skandinaviska tapas i en välkomnande atmosfär. I år hade Lunds universitet möjlighet att erbjuda 120 masterstudenter från länder utanför EU stipendier för att bidra till terminsavgifterna. 8 av dessa är privat finansierade genom Lunds universitets stipendiestiftelse, LUSS*.
Kvällen inleddes med att prorektor Lena Eskilsson höll ett välkomsttal följt av middag och tal av såväl Teo Houmann, ordförande i Lunds universitets studentkårer, som Måns Palmstierna, ordförande i LUSS. Måns framhöll värdet och vikten av internationell samverkan i en tid präglad av oro, ett tal som inte lämnade någon oberörd. Traditionsenligt höll även en av fjolårets stipendiater tal och i år berättade Hilya Iman från Indonesien öppenhjärtigt om sina upplevelser under sitt första år i Lund. Hilya, som läser bioteknik på Lunds Tekniska Högskola, kände sig genast hemma i Lund och har fått många vänner för livet, träffat kärleken och engagerat sig för Sektionen Globalt engagemang på Lunds universitet. När kvällen var över var det idel leende studenter som lämnade AF-borgen. Det oavbrutna sorlet vittnade om att nya vänskapsband knöts under kvällen och våra internationella stipendiater kommer att gå en lovande hösttermin till mötes.
*Lunds universitets stipendiestiftelses syfte är att dela ut stipendier som främjar utbildning och forskning vid Lunds universitet. Donationerna gör det möjligt för talangfulla studenter från hela världen att förverkliga sina drömmar, uppnå sina mål och bidra till en bättre framtid, oavsett deras ekonomiska förutsättningar. Dessa studenter berikar vår studiemiljö och stärker forskningen, samtidigt som svenska studenter får möjlighet att bygga internationella nätverk. Visionen är att Lunds universitet skall kunna behålla och stärka sin position som ett universitet i världsklass. Som donator till LUSS får du inte bara möjlighet att göra skillnad, utan även att bli del av det exklusiva nätverket 350-klubben. Klubbmedlemmarna utgörs av engagerade personer, många gånger alumner, som vill ta del av och bidra till universitetets utveckling. Medlemmarna bjuds in till nätverksträffar i vacker Lundamiljö, såsom vid kvällens stipendieceremoni, där de kan bredda sitt kontaktnät och lyssna på inspirerande föreläsningar av forskare och universitetets ledning.
Vill du veta mer om LUSS och 350-klubben? Kontakta gärna avdelningschef Pia Siljeklint på Development Office, pia.siljeklint@fsi.lu.se
Birgit Rausings Stiftelse för medicinsk humaniora har valt att stödja ett nyskapande forskningsprojekt inom narrativ medicin vid de Humanistiska och teologiska fakulteternas Språk- och litteraturcentrum. Genom forskning inom narrativ medicin utvecklar Lunds universitet nya verktyg för att stärka empati, fördjupa förståelse och förbättra mötet mellan vårdpersonal och patient.
Med en generös donation på 13,2 miljoner kronor möjliggörs ett femårigt projekt (2025–2030) som syftar till att förnya forskningsfältet och etablera en internationellt ledande forskningsmiljö i ämnet. Projektet har nära anknytning till Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (BRCMH).
– Birgit Rausings Stiftelse för medicinsk humaniora bildades 2020 med ändamålet att bidra till interdisciplinär forskning och utbildning inom medicin och humaniora med inriktning på empati och medkänsla i den mellanmänskliga relationen mellan vårdande och vårdad. Stiftelsen tycker därför att det är glädjande att få bidra till tillkomsten av ett unikt forskningsprojekt i narrativ medicin vid Språk- och litteraturcentrum. Ett projekt med potential att göra Lunds universitet ledande inom ämnesområdet, säger Jörgen Haglind, sekreterare vid Birgit Rausings Stiftelse för medicinsk humaniora
Projektet består av följande beståndsdelar:
✅ En teoriutvecklande monografi ur ett skandinaviskt perspektiv
✅ Empiriska studier av narrativ medicin i praktisk tillämpning
✅ Ett tvärvetenskapligt miljöbyggande forskningsprojekt
Forskargruppen leds av docent Katarina Bernhardsson (bild) och inkluderar universitetslektor Katarina Båth och professor Torbjörn Forslid. Dessutom kommer en postdoktoral forskare att rekryteras för att stärka projektets långsiktiga utveckling.
Två forskningsprojekt vid Lunds universitet har beviljats generösa anslag från Familjen Kamprads stiftelse.
Ett av anslagen går till Institutionen för Designvetenskaper, LTH, Lunds universitet som i samarbete med Strokeföreningen Skåne har lanserat ett projekt som syftar till att förbättra krisberedskapen och livskvaliteten för äldre personer som bor hemma men behöver extra stöd för att på olika sätt klara vardagen, exempelvis hemtjänst eller hemvård. Projektet leds av universitetslektor Charlotte Magnusson och kommer att samla kunskap om behoven hos äldre i krissituationer och utveckla material och aktiviteter för att stödja deras krisberedskap. Målet är att skapa ett bättre förberett samhälle som gynnar både äldre och deras anhöriga.
Ytterligare ett anslag går till ett annat angeläget projekt, lett av Anders Persson, universitetslektor vid Biologiska institutionen. Detta projekt syftar till att återhämta torskbeståndet i Östersjön genom användning av artificiella rev. Dessa rev erbjuder skydd från predatorer och skapar en hållbar livsmiljö för torsken. Projektet kommer att studera torskens beteende och interaktioner vid 34 artificiella rev utplacerade vid Hanö, med hjälp av avancerad teknik som videokameror och undervattensdrönare. Målet är att utveckla effektiva strategier för att förbättra överlevnaden av större individer och främja torskens återhämtning.
Tack till Familjen Kamprads stiftelse för ert stöd. Vi ser fram emot att dela våra framsteg med er!
Tio års arbete gav resultat – Unesco utser det unika arkivet med 500 djupintervjuer från Förintelseöverlevare till världsminne. Ravensbrückarkivet får därmed status som ett kulturarv av stort värde för mänskligheten.
Efter krigsslutet våren 1945 rullade Folke Bernadottes Vita bussar ut från ett sönderbombat Tyskland. Sammanlagt fördes 20 000 personer vidare till Danmark och Sverige. En av dem var Genek Granek, polsk jude, uppvuxen i Łódź, drygt 10 mil från Warszawa.
– Med entonig röst berättar Genek Granek hur han som 12-åring såg de tyska lastbilarna köras fram till sjukhuset och hur ”patienterna kastades ut genom fönstren ner på lastbilarnas flak – bland dem fanns gravida kvinnor, nyfödda barn och människor som hade tyfus och dysenteri, säger Håkan Håkansson, digitaliseringssamordnare vid Universitetsbiblioteket som lett arbetet med att göra arkivet tillgängligt digitalt.
Genek Graneks röst är en av de 500 berättelser som utgör Ravensbrückarkivet. Den 11 april fattade Unesco beslut om att utse Ravensbrückarkivet till världsminne. Ravensbrückarkivet bedömds därmed vara ett kulturarv av särskilt stort värde för mänskligheten. Andra världsminnen är exempelvis originalnoterna till Ludwig van Beethovens ”Symfoni nr 9 i d-moll” liksom Guldlistorna från Qingdynastins kejserliga examineringar i Kina. Förarbetet till utnämningen har tagit mer än ett decennium.
– Det är en stor ära att Ravensbrückarkivet får denna status och ett erkännande för det omfattade arbete som lagts ner både i att skapa, bevara och tillgängliggöra arkivet. Som världsminnesbibliotek vill vi nu ta ansvar för att fortsätta vårda minnet och ta vara på den möjlighet att lära av historien som samlingen möjliggör, säger Håkan Carlsson, Överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet.
– Det har nu gått snart 80 år sedan andra världskriget avslutades och Förintelses fasor blev kända. I takt med att överlevarna blir allt färre blir deras röster också allt viktigare, inte minst för en yngre generation för vilken Förintelsen kan tyckas så avlägsen att den saknar relevans. Överlevarnas röster gör tydligt hur oerhört skör en demokrati är; hur snabbt den moraliska grunden för ett samhälle kan vittra sönder och göra det otänkbara tänkbart, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.
Text: Sanna Trygg
Läs hela artikeln här
Tack till alla donatorer
Ett varmt, stort tack riktar vi till de över 100 privata donatorer och stiftelser från både Sverige och USA, som har möjliggjort digitaliseringen och tillgängliggörandet av arkivet för eftervärlden. Tack till Annika och Gabriel Urwitz Foundation, The Bernard Osher Foundation, Crafoordska Stiftelsen, The Richenthal Foundation, RMLOW Foundation, Torsten Söderbergs Stiftelse, Sparbanksstiftelsen Finn & The Virginia Lopez Foundation.
Utan er hade det inte varit möjligt att tillgängliggöra detta viktiga!
En vackrare vårkväll får man leta efter!
Vilken fantastisk kväll det blev när våra internationella stipendiater från världens alla hörn fick möta de donatorer som har möjliggjort deras studier vid Lunds universitet.
Studenter från nio olika länder och fyra världsdelar fanns representerade vid 350-klubbens vårsalong, som denna gång arrangerades i det nyrenoverade Kungshuset i hjärtat av Lundagård.
Universitetet delar sedan 2018 ut stipendier till utomeuropeiska studenter genom stipendiestiftelsen LUSS. I samband med att LUSS grundades, bildades även 350-klubben som består av grundarna och de donatorer som donerat 350 000 kr eller mer till stiftelsen. Donatorerna bjuds bland annat in till den här aktuella vårsalongen som är ett sätt för universitetet att visa uppskattning för det mycket generösa och betydelsefulla stödet.
Genom att träffa stipendiater får donatorerna en direkt koppling till vad deras donation resulterat i. Det blev många uppsluppna samtal i mötet mellan de inbjudna donatorerna och stipendiaterna. Det haglade av nyfikna frågor till studenterna som gärna beskrev sina bakgrunder och erfarenheter. Frågan om framtidsplaner kom på tal och flera nämnde att de gärna vill bidra till verklig förändring och arbeta med samhällsinsatser när de väl tar klivet in i arbetslivet.
Två av studenterna, Thant Zin Aung från Myanmar och Hannah Gardner från USA, bjöd på gripande och spännande presentationer. Deras berättelser berörde och gav en inblick i deras geografiska och personliga resor. De berättade om hur mycket donationen från LUSS betytt för dem och hur otroligt tacksamma de är för möjligheterna som deras stipendier skänkt dem. Den senaste tidens aktuella händelser bidrog till såväl dynamik som diskussion och det rådde inget tvivel om engagemanget bland gästerna i Kungshusets vackra Carolinasal. Globalt utbyte berikar och vi behöver våra internationella studenter lika mycket som de behöver oss.
Utöver mötet mellan stipendiater och donatorer rymmer vårsalongerna vanligtvis även andra programpunkter från olika delar av universitetet. Så också denna gång, då vi fick en specialvisning av utvalda verk ur universitetets konstsamling, eminent presenterad av Nilufar Salehi från Skissernas Museum.
Är du intresserad av att veta mer om hur du kan bidra till LUSS och 350-klubben? Klicka här
År 2000 fick Lunds universitet en donation från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse för en professur till minnet av Samuel Pufendorf (Pufendorfprofessuren). Pufendorf, född 1632, var historiker, friherre och politisk teoretiker, känd för sina teorier om naturrätten och folkrätten.
Professuren innehas under en period om högst fyra år inom ämnena ekonomi, politisk filosofi och rättsvetenskap och innebär att professorn får mer tid för egen forskning och sina reseutgifter betalda.
I fredags ägde installationen av den nya Pufendorfprofessuren rum i Gamla Biskopshuset. Professuren har tilldelats Titti Mattsson, professor i offentlig rätt och verksam som forskare och lärare vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Efter en introduktion av fakultetens dekan Henrik Wenander fick gästerna ta del av den avgående innehavaren av professuren Christian Dahlmans avrundande berättelse innan Titti Mattsson introducerade sitt forskningsområde för de kommande fyra åren. Därefter bjöds det in till mingel och samtal.
Satsningen är en stor förmån, inte bara för mottagaren utan för hela Lunds universitet. Vi är mycket stolta och tacksamma för det stora förtroendet som stiftelserna ger oss.
Läs mer om Titti Mattssons nya utnämning här
Framtiden är redan här! Det var utgångspunkten när fem ledande forskare och framstående entreprenörer äntrade scenen för att diskutera ämnet Cure the incurable – cell and gene therapy to revolutionize medicine i samband med ett evenemang på Sveriges vackra residens i New York den 29 oktober.
Eventet arrangerades av Lunds universitet, Lund University Foundation, samt Sveriges generalkonsulat i New York och publiken representerade ett brett intresse för life science, såväl forskare som samarbetspartners.
Temat för dagen – Cell- och genterapi – är ett banbrytande forskningsområde med potential att bota sjukdomar som idag är obotliga. Grovt förenklat kan man säga att det handlar om att ersätta döda eller skadade celler med nya, friska, korrigera muterade gener eller dirigera om funktionerna hos befintliga celler.
Lovande prekliniska och tidiga kliniska data från first-in-human-studier av dessa nya terapier visar på fantastiska resultat, vilka presenterades vid eventet. Så i realiteten är framtiden faktiskt redan här! I fokus var Lund Stem Cell Center som ligger i framkant inom forskningsområdet, samt LU-ATMP Center (Advanced Therapeutic Medicinal Products).
Panelen bestod av:
Anna Falk, Professor and Director of LU-ATMP Center, Lund University
Johan Flygare, Associate Professor and Coordinator of the national ATMP research school, Co-director of Lund Stem Cell Center, Lund University
Filipe Pereira, Professor at Lund University and ATMP entrepreneur
Michel Sadelain, MD, PhD, Director of the Columbia Initiative in Cell Engineering and Therapy, Columbia University, New York, NY
Stefan Irion, MD, CSO of BlueRock Therapeutics
Varmt tack till generalkonsul Erik Ullenhag och hans medarbetare för gott samarbete!
Kommentarer