Här samlar vi nyheter som springer ur Lunds universitets fundraisingverksamhet och som hanteras av avdelningen Development Office. Äldre donationsnyheter finner du på denna sida: https://www.lu.se/kategori/fundraising
Birgit Rausings Stiftelse för medicinsk humaniora har valt att stödja ett nyskapande forskningsprojekt inom narrativ medicin vid de Humanistiska och teologiska fakulteternas Språk- och litteraturcentrum. Genom forskning inom narrativ medicin utvecklar Lunds universitet nya verktyg för att stärka empati, fördjupa förståelse och förbättra mötet mellan vårdpersonal och patient.
Med en generös donation på 13,2 miljoner kronor möjliggörs ett femårigt projekt (2025–2030) som syftar till att förnya forskningsfältet och etablera en internationellt ledande forskningsmiljö i ämnet. Projektet har nära anknytning till Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora (BRCMH).
– Birgit Rausings Stiftelse för medicinsk humaniora bildades 2020 med ändamålet att bidra till interdisciplinär forskning och utbildning inom medicin och humaniora med inriktning på empati och medkänsla i den mellanmänskliga relationen mellan vårdande och vårdad. Stiftelsen tycker därför att det är glädjande att få bidra till tillkomsten av ett unikt forskningsprojekt i narrativ medicin vid Språk- och litteraturcentrum. Ett projekt med potential att göra Lunds universitet ledande inom ämnesområdet, säger Jörgen Haglind, sekreterare vid Birgit Rausings Stiftelse för medicinsk humaniora
Projektet består av följande beståndsdelar:
✅ En teoriutvecklande monografi ur ett skandinaviskt perspektiv
✅ Empiriska studier av narrativ medicin i praktisk tillämpning
✅ Ett tvärvetenskapligt miljöbyggande forskningsprojekt
Forskargruppen leds av docent Katarina Bernhardsson (bild) och inkluderar universitetslektor Katarina Båth och professor Torbjörn Forslid. Dessutom kommer en postdoktoral forskare att rekryteras för att stärka projektets långsiktiga utveckling.
Två forskningsprojekt vid Lunds universitet har beviljats generösa anslag från Familjen Kamprads stiftelse.
Ett av anslagen går till Institutionen för Designvetenskaper, LTH, Lunds universitet som i samarbete med Strokeföreningen Skåne har lanserat ett projekt som syftar till att förbättra krisberedskapen och livskvaliteten för äldre personer som bor hemma men behöver extra stöd för att på olika sätt klara vardagen, exempelvis hemtjänst eller hemvård. Projektet leds av universitetslektor Charlotte Magnusson och kommer att samla kunskap om behoven hos äldre i krissituationer och utveckla material och aktiviteter för att stödja deras krisberedskap. Målet är att skapa ett bättre förberett samhälle som gynnar både äldre och deras anhöriga.
Ytterligare ett anslag går till ett annat angeläget projekt, lett av Anders Persson, universitetslektor vid Biologiska institutionen. Detta projekt syftar till att återhämta torskbeståndet i Östersjön genom användning av artificiella rev. Dessa rev erbjuder skydd från predatorer och skapar en hållbar livsmiljö för torsken. Projektet kommer att studera torskens beteende och interaktioner vid 34 artificiella rev utplacerade vid Hanö, med hjälp av avancerad teknik som videokameror och undervattensdrönare. Målet är att utveckla effektiva strategier för att förbättra överlevnaden av större individer och främja torskens återhämtning.
Tack till Familjen Kamprads stiftelse för ert stöd. Vi ser fram emot att dela våra framsteg med er!
Tio års arbete gav resultat – Unesco utser det unika arkivet med 500 djupintervjuer från Förintelseöverlevare till världsminne. Ravensbrückarkivet får därmed status som ett kulturarv av stort värde för mänskligheten.
Efter krigsslutet våren 1945 rullade Folke Bernadottes Vita bussar ut från ett sönderbombat Tyskland. Sammanlagt fördes 20 000 personer vidare till Danmark och Sverige. En av dem var Genek Granek, polsk jude, uppvuxen i Łódź, drygt 10 mil från Warszawa.
– Med entonig röst berättar Genek Granek hur han som 12-åring såg de tyska lastbilarna köras fram till sjukhuset och hur ”patienterna kastades ut genom fönstren ner på lastbilarnas flak – bland dem fanns gravida kvinnor, nyfödda barn och människor som hade tyfus och dysenteri, säger Håkan Håkansson, digitaliseringssamordnare vid Universitetsbiblioteket som lett arbetet med att göra arkivet tillgängligt digitalt.
Genek Graneks röst är en av de 500 berättelser som utgör Ravensbrückarkivet. Den 11 april fattade Unesco beslut om att utse Ravensbrückarkivet till världsminne. Ravensbrückarkivet bedömds därmed vara ett kulturarv av särskilt stort värde för mänskligheten. Andra världsminnen är exempelvis originalnoterna till Ludwig van Beethovens ”Symfoni nr 9 i d-moll” liksom Guldlistorna från Qingdynastins kejserliga examineringar i Kina. Förarbetet till utnämningen har tagit mer än ett decennium.
– Det är en stor ära att Ravensbrückarkivet får denna status och ett erkännande för det omfattade arbete som lagts ner både i att skapa, bevara och tillgängliggöra arkivet. Som världsminnesbibliotek vill vi nu ta ansvar för att fortsätta vårda minnet och ta vara på den möjlighet att lära av historien som samlingen möjliggör, säger Håkan Carlsson, Överbibliotekarie vid Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet.
– Det har nu gått snart 80 år sedan andra världskriget avslutades och Förintelses fasor blev kända. I takt med att överlevarna blir allt färre blir deras röster också allt viktigare, inte minst för en yngre generation för vilken Förintelsen kan tyckas så avlägsen att den saknar relevans. Överlevarnas röster gör tydligt hur oerhört skör en demokrati är; hur snabbt den moraliska grunden för ett samhälle kan vittra sönder och göra det otänkbara tänkbart, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.
Text: Sanna Trygg
Läs hela artikeln här
Tack till alla donatorer
Ett varmt, stort tack riktar vi till de över 100 privata donatorer och stiftelser från både Sverige och USA, som har möjliggjort digitaliseringen och tillgängliggörandet av arkivet för eftervärlden. Tack till Annika och Gabriel Urwitz Foundation, The Bernard Osher Foundation, Crafoordska Stiftelsen, The Richenthal Foundation, RMLOW Foundation, Torsten Söderbergs Stiftelse, Sparbanksstiftelsen Finn & The Virginia Lopez Foundation.
Utan er hade det inte varit möjligt att tillgängliggöra detta viktiga!
En vackrare vårkväll får man leta efter!
Vilken fantastisk kväll det blev när våra internationella stipendiater från världens alla hörn fick möta de donatorer som har möjliggjort deras studier vid Lunds universitet.
Studenter från nio olika länder och fyra världsdelar fanns representerade vid 350-klubbens vårsalong, som denna gång arrangerades i det nyrenoverade Kungshuset i hjärtat av Lundagård.
Universitetet delar sedan 2018 ut stipendier till utomeuropeiska studenter genom stipendiestiftelsen LUSS. I samband med att LUSS grundades, bildades även 350-klubben som består av grundarna och de donatorer som donerat 350 000 kr eller mer till stiftelsen. Donatorerna bjuds bland annat in till den här aktuella vårsalongen som är ett sätt för universitetet att visa uppskattning för det mycket generösa och betydelsefulla stödet.
Genom att träffa stipendiater får donatorerna en direkt koppling till vad deras donation resulterat i. Det blev många uppsluppna samtal i mötet mellan de inbjudna donatorerna och stipendiaterna. Det haglade av nyfikna frågor till studenterna som gärna beskrev sina bakgrunder och erfarenheter. Frågan om framtidsplaner kom på tal och flera nämnde att de gärna vill bidra till verklig förändring och arbeta med samhällsinsatser när de väl tar klivet in i arbetslivet.
Två av studenterna, Thant Zin Aung från Myanmar och Hannah Gardner från USA, bjöd på gripande och spännande presentationer. Deras berättelser berörde och gav en inblick i deras geografiska och personliga resor. De berättade om hur mycket donationen från LUSS betytt för dem och hur otroligt tacksamma de är för möjligheterna som deras stipendier skänkt dem. Den senaste tidens aktuella händelser bidrog till såväl dynamik som diskussion och det rådde inget tvivel om engagemanget bland gästerna i Kungshusets vackra Carolinasal. Globalt utbyte berikar och vi behöver våra internationella studenter lika mycket som de behöver oss.
Utöver mötet mellan stipendiater och donatorer rymmer vårsalongerna vanligtvis även andra programpunkter från olika delar av universitetet. Så också denna gång, då vi fick en specialvisning av utvalda verk ur universitetets konstsamling, eminent presenterad av Nilufar Salehi från Skissernas Museum.
Är du intresserad av att veta mer om hur du kan bidra till LUSS och 350-klubben? Klicka här
År 2000 fick Lunds universitet en donation från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelse för en professur till minnet av Samuel Pufendorf (Pufendorfprofessuren). Pufendorf, född 1632, var historiker, friherre och politisk teoretiker, känd för sina teorier om naturrätten och folkrätten.
Professuren innehas under en period om högst fyra år inom ämnena ekonomi, politisk filosofi och rättsvetenskap och innebär att professorn får mer tid för egen forskning och sina reseutgifter betalda.
I fredags ägde installationen av den nya Pufendorfprofessuren rum i Gamla Biskopshuset. Professuren har tilldelats Titti Mattsson, professor i offentlig rätt och verksam som forskare och lärare vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Efter en introduktion av fakultetens dekan Henrik Wenander fick gästerna ta del av den avgående innehavaren av professuren Christian Dahlmans avrundande berättelse innan Titti Mattsson introducerade sitt forskningsområde för de kommande fyra åren. Därefter bjöds det in till mingel och samtal.
Satsningen är en stor förmån, inte bara för mottagaren utan för hela Lunds universitet. Vi är mycket stolta och tacksamma för det stora förtroendet som stiftelserna ger oss.
Läs mer om Titti Mattssons nya utnämning här
Framtiden är redan här! Det var utgångspunkten när fem ledande forskare och framstående entreprenörer äntrade scenen för att diskutera ämnet Cure the incurable – cell and gene therapy to revolutionize medicine i samband med ett evenemang på Sveriges vackra residens i New York den 29 oktober.
Eventet arrangerades av Lunds universitet, Lund University Foundation, samt Sveriges generalkonsulat i New York och publiken representerade ett brett intresse för life science, såväl forskare som samarbetspartners.
Temat för dagen – Cell- och genterapi – är ett banbrytande forskningsområde med potential att bota sjukdomar som idag är obotliga. Grovt förenklat kan man säga att det handlar om att ersätta döda eller skadade celler med nya, friska, korrigera muterade gener eller dirigera om funktionerna hos befintliga celler.
Lovande prekliniska och tidiga kliniska data från first-in-human-studier av dessa nya terapier visar på fantastiska resultat, vilka presenterades vid eventet. Så i realiteten är framtiden faktiskt redan här! I fokus var Lund Stem Cell Center som ligger i framkant inom forskningsområdet, samt LU-ATMP Center (Advanced Therapeutic Medicinal Products).
Panelen bestod av:
Anna Falk, Professor and Director of LU-ATMP Center, Lund University
Johan Flygare, Associate Professor and Coordinator of the national ATMP research school, Co-director of Lund Stem Cell Center, Lund University
Filipe Pereira, Professor at Lund University and ATMP entrepreneur
Michel Sadelain, MD, PhD, Director of the Columbia Initiative in Cell Engineering and Therapy, Columbia University, New York, NY
Stefan Irion, MD, CSO of BlueRock Therapeutics
Varmt tack till generalkonsul Erik Ullenhag och hans medarbetare för gott samarbete!
Tillsammans med många av våra generösa givare firade vi Filantropins dag på Skissernas Museum fredagen den 15/11.
Med lunch och intressanta föredrag fick vi möjlighet att tacka för viktigt filantropiskt stöd och prata om Lunds universitets internationella genomslag.
Härligt sorlande mingel bland nya och gamla bekantskaper och intressanta anföranden av Anne L’Huillier, Markku Rummukainen och Santino Resic.
Dagen avslutades med smäktande pianospel av Nino Chikhelidze, masterstudent på Musikhögskolan i Malmö. Rektor Erik Renström och moderator Pia Siljeklint sammanfattade det hela mycket träffande: Kom till Lund och möt världen!
Idag den 15 november uppmärksammar vi Filantropins dag! I samband med det vill Lunds universitet rikta ett varmt tack till dig som aktivt visar intresse och stöder vår verksamhet.
Tack vare dig kan potentiellt banbrytande forskning genomföras.
Filantropi och donationer spelar en allt viktigare roll, så även för Lunds universitet. En donation resulterar i insatser som kan utveckla vår verksamhet och göra verklig skillnad i samhället.
Tillsammans skapar vi förutsättningar för nya samarbeten kring projekt i behov av finansiering. Tack vare donationer har Lunds universitet kunnat finansiera forskning, utbildning, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader.
Exempel på områden och projekt som fått ovärderligt externt stöd det senaste året är diabetesforskning, en satsning på utveckling av flygning med drönare, masterclass för violinstudenter samt utveckling och förbättring av avancerade proteser.
Stort tack till alla er som bidragit med insatser för att stärka och utveckla Lunds universitet!
Konstvetaren, hedersdoktorn och donatorn Birgit Rausing fyller 100 år den 26 oktober. Hennes stora intresse för humaniora och dess betydelse för mellanmänskliga möten och samhällsnytta avspeglas väl i hennes relation med Lunds universitet. Hennes engagemang har haft stor betydelse för universitetet och bland annat möjliggjort språkfrämjande satsningar liksom etableringen av ett centrum för medicinsk humaniora.
Hösten 2020 gjordes en stor donation på 76 miljoner kronor för att förstärka satsningen på integration av humaniora som en del av den medicinska utbildningen och forskningen. Donationen möjliggjorde etableringen av ”Birgit Rausing Centrum för medicinsk humaniora”, BRCMH.
– Det går inte att överskatta betydelsen av Birgit Rausings donation till medicinsk humaniora, som dessutom föregicks av en mindre donation som gav Lunds universitet landets första lektor i ämnet. Med sin framsynthet har Birgit Rausing skapat en grogrund för ämnet som kommer att vara betydelsefull under lång tid framöver, säger Katarina Bernhardsson, biträdande centrumledare för BRCMH och litteraturvetare.
Martin Garwicz, centrumledare för BRCMH och neurofysiolog, menar att i takt med att de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför ökar i komplexitet framstår medicinsk humaniora allt tydligare som väsentligt, i hur problem inom utbildning, forskning och klinisk praktik angrips tvärvetenskapligt.
– Medicinsk humaniora tar vara på de värden och förhållningssätt som är medicinens och hälsovetenskapernas fundament. Med sin placering vid ett brett universitet har BRCMH alla möjligheter att bli ett nav i en inkluderande akademisk miljö i nära samverkan med sjukvården, säger Martin Garwicz.
Birgit Rausings långa filantropiska gärning för universitetet har haft stor betydelse för att stärka forskning, utbildning och inte minst konsten. En donation av Birgit Rausing möjliggjorde inköpet av verk av den svenska konstnären Maria Miesenberger och i samband med Birgit Rausings 90-årsfirande fick hon av sina barn en donation till ett tak över Skissernas museums innergård vilket kom att förvandla den till en mötessal. Men 100-årsjubilaren sätter hellre fokus på sitt livslånga lärande i förhållande till universitetet än den filantropiska gärningen:
– Filantrop är ett vackert ord, men för mig känns det lite för högtidligt. I min relation till Lunds universitet ser jag mig mer som den eviga studenten, skrev Birgit Rausing i en krönika för LUM år 2020.
Evig student, konstkritiker, donator, hedersdoktor – många är de roller och titlar Birgit Rausings haft under sitt 100 år långa liv.
– Genom sina donationer har Birgit Rausing satt fokus på den mellanmänskliga relationen, vårdande och vårdad, inom flera discipliner. Utöver detta har hennes generositet gentemot universitetet även främjat forskning och mötesplatser inom de humanistiska och konstnärliga områdena. Jag vill tacka Birgit Rausing för hennes insats för universitetet och skicka henne Lunds universitets varmaste lyckönskningar på 100-årsdagen, hälsar rektor Erik Renström.
Birgit kom till Lund 1945 och som några av sina lärare hade hon Ragnar Josephson, Nils-Gösta Sandblad och Holger Arbman. På en arkeologisk utgrävning i Skåne mötte hon sin blivande make, Gad Rausing. Efter sin grundexamen började hon som konstkritiker, en roll hon hade fram till 1960 när hennes yngsta barn föddes och hon tog sig an nya utmaningar. Trots detta förblev Lunds universitet en stabil punkt i hennes liv, en plats där hon alltid fann kunskap och stimulans.
När Birgit och Gad Rausings stiftelse för humanistisk forskning grundades 1995, såg de 50 miljoner kronor som ett betydande bidrag till humaniora i Sverige. Birgit har efter makens bortgång fortsatt att leda stiftelsen och granskat de forskningsprojekt som får stöd.
Läs mer om verksamheten på centrumets webbplats.
Text: Anna Hellgren
Tack vare en mångmiljondonation från Crafoordska stiftelsen får en av världens ledande experter på fåglars tänkande, docent Mathias Osvath vid Lunds universitet bättre förutsättningar för ingående studier av djurs problemlösningsförmåga och deras kognitiva evolution.
Forskningen kräver många olika djurarter som kan vara svåra att hantera och djuren måste också vara villiga att samarbeta med människor. Detta gör forskningen kostsam och komplicerad, vilket är varför den är ovanlig vid andra lärosäten.
Gruppen för kognitiv zoologi vid Lunds universitet, som Osvath är verksamhetsledare för, rymmer bland annat tre forskningsstationer med djur som exempelvis korpar, alligatorer och andra reptiler. Verksamheten bygger på upparbetade samarbeten med flera djurparker runt om i Europa som bistår med olika former av stöd, som tillgång till sällsynta djurarter, hägn och skötsel. Dessa infrastrukturer är mycket kostnadskrävande men utgör grunden för externa forskningsmedel, rekrytering av de främsta forskarna och upprättandet av samarbeten med internationella forskargrupper.
Tack vare Crafoordska stiftelsens generösa bidrag kan nu forskarna i Lund renovera den kritiska lokala infrastrukturen och även säkerställa dess drift ett antal år framöver.
Kommentarer