Här samlar vi nyheter som springer ur Lunds universitets fundraisingverksamhet och som hanteras av avdelningen Development Office. Äldre donationsnyheter finner du på denna sida: https://www.lu.se/kategori/fundraising
Institutionen för kliniska vetenskaper, Medicinsk Onkologi, i Lund, en av sex institutioner vid Medicinska fakulteten och den största vid universitetet, har fått ett betydande finansiellt tillskott tack vare en anonym donator. Bidraget på drygt fem miljoner kronor ska användas inom ramen för projektet The Supportive and Early Palliative Care Lab, som fokuserar på att utveckla framtidens patientnära palliativa forskning och dess användning i sjukhusmiljö.
I Sverige avlider drygt 90 000 personer årligen och omkring 80 procent av dessa bedöms ha varit i behov av palliativ vård, en hälso- och sjukvård som syftar till att lindra fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Verksamheten vid The Supportive and Early Palliative Care Lab har ett tydligt patientfokus och forskningen är inriktad på tidig integrering av palliativ vård vid allvarlig sjukdom.
– Vi är mycket tacksamma för denna donation som sätter strålkastarljus på ett ofta förbisett forskningsområde. Gåvan innebär att vi kan förstärka vår grupp med en doktorandtjänst – ett viktigt steg framåt för gruppens utveckling liksom för forskningen och den kliniska utvecklingen, säger Jenny Klintman, en av fyra läkare som står bakom forskningssatsningen.
Tidig palliativ vård har många fördelar
Forskning har visat på förbättrad livskvalitet, bättre symtomkontroll, minskade sjukhusinläggningar och i några studier även förlängt liv för de patienter som får tidigt insatt palliativ vård. Exempelvis har god symtomlindring visat sig kunna hjälpa patienter med cancer att genomföra sin tumörriktade behandling utan att behöva läggas in på sjukhus, så att de kan bibehålla så god livskvalitet och så gott allmäntillstånd som möjligt under denna tid. Detta minskar pressen på anhöriga som ofta får bära ett stort ansvar i vården, utöver sin oro, av den sjuke.
– En tidigt insatt palliativ vård skapar också möjligheter till djupgående samtal om prognos och behandlingsmöjligheter samt risker med den tumörriktade behandlingen och kan bidra till att man undviker icke meningsfull behandling nära livets slut. Även användningen av akut- och intensivvård samt återinläggningar på sjukhus kan minskas.
Ett förbättrat svenskt sjukvårdssystem
Flera internationella cancerorganisationer rekommenderar idag en vårdmodell baserad på tidig palliativ vård och allt fler röster höjs för att tillgängliggöra sådan vård för svenska patienter i högre grad än vad som sker idag. Satsningen på forskargruppen är fortfarande i sin linda men gruppen har redan tagit flera initiativ som i förlängningen kan bidra till att en sådan vård blir verklighet.
– Mikael Segerlantz och Eva Brun har i redan genomförd klinisk prövning – ALLAN – genomförd i Lund visat att tidigt integrerad palliativ hemsjukvård ökar livskvalitet och minskar behovet av sjukhusvård. Vi har också inlett en samarbetsstudie med Kirurgikliniken på SUS, liksom ett flertal registerbaserade projekt där vi undersöker den skånska populationen utifrån frågor om palliativa vårdbehov och hur dessa kan mötas. Sådana kartläggningar kommer hjälpa oss att identifiera potentiella förbättringar jämfört med dagens rutiner och också kunskapsluckor för vidare forskning
Faktaruta: The Supportive and Early Palliative Care Lab
I forskargruppen ingår läkarna Jenny Klintman, Juliet Jacobsen, Mikael Segerlantz och Eva Brun. Eva Brun är onkolog vid Skånes universitetssjukhus och har mångårigt intresse för palliativ medicin. Jacobsen, Segerlantz och Klintman är alla verksamma som läkare inom palliativ vård i Boston (Jacobsen) och Region Skåne.
Unikt för forskargruppen är att medlemmarna gemensamt har en bred klinisk och forskningsmässig erfarenhet av såväl onkologi, hematologi, akutsjukvård, internmedicin, geriatrik och palliativ vård. Juliet Jacobsens kliniska hemvist är vid Massachusetts General Hospital (Harvard Medical School), Boston, där hon varit med och byggt upp sjukhusbaserad palliativ vård till ett idag världsledande palliativt centrum.
Initiativet till att bilda forskargruppen kommer av ett gemensamt intresse att utveckla patientnära klinisk forskning och utveckling i sjukhusmiljö, så kallad sjukhusbaserad palliativ vård, i första hand genom redan etablerade samarbeten med Vårdenhet Onkologi och Kirurgi på SUS. Huvudfokus är patientprocesser och tidig integrering av palliativ vård.
Faktaruta: Lund University Foundation
Den nu aktuella donationen har administrerats av Lund University Foundation (LUF) tillsammans med universitetets avdelning för donatorrelationer, Development Office. LUF är en icke-vinstdrivande stiftelse som grundades av universitetets vänner i USA. Dess syfte är att stärka universitetets band till USA och amerikanska alumner samt underlätta donationer till Lunds universitet från USA.
Under torsdagen sammanstrålade donatorer, stipendiater och universitetsanställda på Forum Medicum i samband med 350-klubbens vårsalong. 350-klubben samlar de donatorer som skänkt 350 000 kr eller mer till Lunds universitets stipendiestiftelse – LUSS. Stiftelsen har som målsättning att bistå universitetet i arbetet med att attrahera de mest talangfulla studenterna, från Sverige såväl som från andra länder.
På vårsalongen fick deltagarna följa med på en spännande resa där LU-forskarna Bernt Nilsson, professor i kemiteknik och Elias Uhlin, PhD och projektledare inom Lunds universitets satsning på cell- och genterapi beskrev den nya tidens industriella revolution som inbegriper utveckling och tillverkning av cell- och genterapier, tidsödande processer som mer liknar hantverk än industri. Åhörarna fick också veta mer om hur Lund storsatsar för att göra dessa unika terapier kostnadseffektiva, tillgängliga och Sveriges nästa exportsuccé.
Om forskarna:
Skissernas Museum at Lund University is home to the world’s foremost collection of sketches and public art in its early stages, and is one of Lund’s most visited attractions. Since its opening in 1934, the museum has many exhibitions, but the majority of its pieces are hidden away in archives. The unique collections will now be presented in book form, which has been made possible by a multi-million SEK donation from the Thora Ohlsson Foundation.
The museum’s collection is currently made up of around 35,000 sketches, models and other preparatory studies for public art from the early 20th century to the present day. The collection grows mainly through generous donations from artists or their estates, but also through gifts from private individuals, cultural institutions, municipalities and regions. Despite the wealth of material, there has never been a compilation of all the museum’s pieces or their history. There has been demand for a book about the museum, not least by the museum’s visitors.
“We are delighted that the Thora Ohlsson Foundation has now come to our rescue and provided the generous support that will enable us to realise our vision of a book about the collection,” says Annie Lindberg, Skissernas’ museum director.
The book Skissernas museum – historien om en samling (“Skissernas Museum – the story of a collection”) will tell the story of how the remarkable collection was created. The plan is to invite different authors to write in-depth chapters on the museum’s founding, the collection and the archive, and its significance for research and education. In terms of layout, the book is intended to be published in a larger, hardback format and richly illustrated with a mix of recent photos and older black-and-white archival images. The Thora Ohlsson Foundation has donated SEK 3.4 million to the project to fund research, author fees, translation, editing and printing.
Revealing Skissernas’ hidden treasures
Only four per cent of the objects are displayed in the museum’s permanent exhibitions. The remaining 96% are kept in storage. This includes photographs from travels, visits to artists’ studios and meetings with artists from around the world. Studio visits to Sonia Delaunay and Amédée Ozenfant in France, Pablo O’Higgins in Mexico and Barbara Hepworth in England are just a few examples. These documents testify to how the collection has grown over the decades and the close contact the museum has had with artists throughout that period.
“There is the story of a teaching assistant who travelled to Paris on behalf of the museum to collect sketches from avant-garde artists such as Henri Matisse and the Delaunays. And the museum director who insisted on travelling to Mexico to collect materials from the world’s most important muralists: Diego Rivera, Juan O’Gorman and David Alfaro Siquerios.”
Part of the research is already complete
Initial work on the book project was carried out in 2023. Museum staff went through all the albums of press cuttings, publications and annual reports to draw a timeline of the museum’s history, including important events and milestones.
“The timeline will form the basis for the structure and layout of the book. All further archival research will be carried out by museum staff and will inform the production of the texts and images. The museum’s archive of images, cuttings and letters has been digitised and will be an important source of material. What remains is to digitise the photo negatives and all the documentation relating to the studio visits and operations. This will be followed by the actual writing of the book, which is expected to take four years,” says Annie Lindberg.
Facts about Skissernas Museum
Skissernas Museum has been acquiring sketches for 90 years. The collection expands by about a hundred new works every year. The museum was founded in 1934 by professor of art history Ragnar Josephson. Seven years later, with the world at war, the Archive of Decorative Arts opened to the public, a museum of modern art in Lund – many years before the Moderna Museet in Stockholm, and at the same time as the Musée d’Art Moderne de la Ville in Paris.
The museum is one of a kind in Sweden and one of few globally that specialises in public art and the artistic creative process. Since its foundation, correspondence between the museum and artists has also been kept, and many artists have donated their personal archives. The museum archives also include artists’ project descriptions and photographs documenting the creation of the artworks.
Under flera årtionden delade paret Ľubomír och Ľudmila sitt liv och sitt arbete vid Lunds universitet. Han som professor i slaviska språk och hon som administratör vid registraturen. Tack vare en generös gåva från parets barn lämnas nu ett bestående avtryck på universitetet till gagn för studenter, anställda och besökare.
Ľubomír Ďurovič hette professorn i slaviska språk som från tidigt 1970-tal fram till pensionen 1991 var verksam vid Slaviska institutionen. Ľubomír var en mycket uppskattad kollega, lärare och mentor som gjort stort avtryck på verksamheten. Även hustrun Ľudmilas relation till Lund förblev stark. Det var här som hon skapade ett nytt hem åt sig själv och familjen och det var här som hon fann en ny karriär, som administratör vid universitetets registratur. Nu förkroppsligas parets varma förhållande till staden och lärosätet Lund i form av en bänk som parets dotter och son donerat till minne av sina föräldrar.
Bänken med tillhörande hedersplakett är placerad utanför en av SOL:s entréer. Bänken är graverad med minnesorden: “Till minne av Ľudmila Ďurovičová och Ľubomír Ďurovič som, sedan ankomsten 1972, i Lunds universitet fann ett andra hem”.
– Den här gåvan är mitt och min brors sätt att uppmärksamma våra föräldrar som båda förälskade sig i Lund och förblev trogna universitetet under flera decennier. Vår förhoppning är att bänken ska fungera som en plats för reflektion och vila för studenter, personal och allmänhet, säger Nataša Ďurovičová, dotter till Ľudmila och Ľubomír.
Universitetet fick ta emot gåvan i samband med en enkel ceremoni i april.
– Jag är å universitetets vägnar mycket tacksam för denna fina gest. Vi kommer att vårda och bevara bänken för framtida generationer och förhoppningsvis blir den en symbol för gemenskap och kunskap, säger Charlotte Tornbjer, chef för Driftsenhet HT med ansvar för de gemensamma lokalerna i LUX och SOL-husen.
Fakta om Ľubomír och Ľudmila Ďurovič:
Efter sin doktorsavhandling 1955 arbetade Ľubomír på flera namnkunniga universitet runt om i Europa. 1972 sökte han sig till Lund tillsammans med sin hustru Ľudmila. Här verkade Ľubomír som professor och prefekt vid Slaviska institutionen medan Ľudmila, som varit journalist i Tjeckoslovakien innan paret kom till Sverige, tog anställning vid LUs registratur. Ľubomír gick i pension 1991, men hans höga kompetens var fortsatt efterfrågad i den akademiska världen. Efter pensioneringen föreläste han i tre år vid universiteten i Zürich och Bern. Paret tillbringade också mycket tid i Slovakien, där Ľubomír ständigt bidrog till både den vetenskapliga och den kulturpolitiska debatten.
Skissernas museum vid Lunds universitet har världens främsta samling med skisser och förarbeten till offentlig konst och är ett av Lunds populäraste besöksmål. Sedan invigningen 1934 har museet visat åtskilliga utställningar, men majoriteten av alla verk förvaras dolda i arkiv. Nu ska de unika samlingarna skildras i bokform, ett arbete som möjliggörs tack vare en mångmiljondonation från Thora Ohlssons stiftelse.
Museets samling omfattar idag omkring 35 000 skisser, modeller och andra förarbeten till offentlig konst från början av 1900-talet fram till idag. Samlingen växer främst genom generösa donationer från konstnärer eller deras efterlevande – men även genom gåvor från privatpersoner, kulturinstitutioner, kommuner och regioner. Detta digra material till trots så har det aldrig gjorts någon sammanställning över museets alla verk eller dess historia. En bok om museet har därför varit efterfrågad – inte minst av museets besökare.
– Det är mycket glädjande att Thora Ohlssons stiftelse nu kommit till vår räddning och bidragit med ett generöst stöd som gör det möjligt för oss att förverkliga vår vision om ett samlingsverk, säger Skissernas museichef Annie Lindberg.
Boken ”Skissernas museum – historien om en samling” ska berätta historien om hur en enastående samling växt fram. Planen är att bjuda in olika författare att skriva fördjupande kapitel om grundandet, samlingen och arkivet samt om museets betydelse för forskningen och utbildningen. Layoutmässigt är det tänkt att boken ska vara i ett större format, inbunden och rikt illustrerad med en blandning av nytagna bilder och äldre svartvita arkivbilder. Thora Ohlssons stiftelse har donerat 3,4 miljoner kronor till projektet, medel som bland annat ska finansiera research, författararvoden, översättning, redigering och tryck.
Ska avtäcka Skissernas dolda skatter
I museets basutställningar visas endast fyra procent av konstföremålen, resterande 96% förvaras i magasin. Här finns fotografier från resor och besök i konstnärsateljéer och möten med konstnärer från hela världen. Ateljébesök hos Sonia Delaunay och Amédée Ozenfant i Frankrike, Pablo O’Higgins i Mexiko och Barbara Hepworth i England är bara några exempel. Dessa dokument vittnar om hur samlingen vuxit genom årtiondena och om den nära kontakten museet haft med konstnärer genom tiderna.
– Här finns historien om en amanuens som på uppdrag av museet reste till Paris för att samla in skisser från avantgardets konstnärer som Henri Matisse och paret Delaunay. Och berättelsen om museichefen som på vinst eller förlust reste till Mexiko för att samla in material från de främsta muralmålarna i världen: Diego Rivera, Juan O’Gorman och David Alfaro Siquerios.
En del av researchen redan gjord
Ett inledande arbete inför bokprojektet genomfördes 2023. Då gick museets personal igenom samtliga pressklippsalbum, publikationer och verksamhetsberättelser för att dra upp en tidslinje över museets historia med viktiga händelser och milstolpar.
– Tidslinjen kommer att utgöra grunden för bokens struktur och disposition. All fortsatt arkivforskning görs av medarbetare på museet och ligger till grund för text- och bildproduktion. Museets bild-, klipp- och brevarkiv är digitaliserat och kommer utgöra ett viktigt källmaterial. Det som återstår av digitaliseringsarbete är negativarkivet med all dokumentation från ateljébesök och verksamhetsdokumentation. Därefter ska själva författandet av boken påbörjas, ett arbete som planeras ta fyra år, avslutar Annie Lindberg.
Fakta om Skissernas museum
I 90 år har Skissernas museum förvärvat skisser och varje år utökas samlingen med ett hundratal nya verk. Museet grundades 1934 av konsthistorieprofessor Ragnar Josephson. Sju år senare, under brinnande världskrig, öppnade Arkiv för dekorativ konst som ett museum för allmänheten. Ett museum för modern konst i Lund – många år innan Moderna Museet i Stockholm, och samtida med Musée d’Art Moderne de la Ville i Paris. Museet är Sveriges enda och ett av få museer i världen som är inriktat på offentlig konst och konstnärlig kreativ process. Sedan grundandet har även korrespondensen mellan museet och konstnärer arkiverats och många konstnärer har donerat sina privata brevsamlingar. Här finns även konstnärers projektbeskrivningar samt dokumentära fotografier över konstverkens tillkomst.
Vill du lära mer om cell- och genterapi? I Lund bedrivs forskning inom cell- och genterapi i absolut framkant. Målet är att sjukdomar som idag är svåra att behandla ska kunna botas med hjälp av individanpassade terapier och mediciner. Resultat av forskningen ger gott hopp om att i framtiden framgångsrikt kunna behandla miljontals sjukdomsdrabbade människor på nya effektivare sätt. Men för att nå hela vägen krävs inte bara kostsamma och enskilda lyckade exempel. För att de nya behandlingarna ska kunna nå de många människorna behöver tillverkningen av olika terapier och mediciner industrialiseras.
Hur kan biomedicin och kemiteknik samverka så att hela kedjan från laboratoriet till klinisk behandling i stor skala fungerar? Kan Lunds universitet göra världens dyraste läkemedel till Sveriges nästa exportsuccé?
Detta angelägna ämne är temat för Lunds universitets stipendiestiftelses vetenskapliga salong den 18 april.
Om du är nyfiken på stiftelsen och skulle vilja delta på evenemanget, hör av dig till development_office@rektor.lu.se
En givare som önskar vara anonym har donerat 7,5 miljoner kronor till Medicinska fakulteten och Movement & Reality Lab, en experimentell hälsovetenskaplig testmiljö för studier av rörelse, aktivitet och beteende i full skala.
På MoRe-Lab studerar forskarna den komplexa dynamiken mellan fysisk funktion, beteende, kognition, känslor och olika miljöer, till exempel bostäder, arbetsplatser, sjukhusavdelningar, träningslokaler eller utomhusmiljöer.
Eva Ageberg, vicedekan vid Medicinska fakulteten och ordförande i styrgruppen för MoRe-Lab, är mycket tacksam för den nu aktuella donationen.
– Det är fantastiskt med ett så generöst stöd till en verksamhet som har potential att lösa komplexa vetenskapliga frågeställningar och utmaningar. Vår förhoppning är att vi ska kunna bidra med resultat om nya samband och förklaringsmodeller som kan underlätta för människor i deras vardag.
Inom ramen för MoRe-Lab utvecklar, utvärderar och tillämpar forskarna nya metoder och innovativa lösningar för att optimera funktionen i vardagen och öka kunskapen om människors hälsa och beteende under hela livscykeln. Inte sällan sker arbetet i samverkan mellan flera discipliner men också med det omkringliggande samhället, offentlig sektor och näringsliv.
– MoRe-Lab ger utmärkta förutsättningar för alla inblandade parter att höja sin kompetensnivå och mer träffsäkert göra rätt satsningar.
Infrastruktur svårfinansierat område
Forskningsinfrastruktur har historiskt sett visat sig vara ett svårfinansierat område, vilket gör donationen till MoRe-Lab särskilt välkommen och extra betydelsefull, förklarar Eva Ageberg.
– Donationen innebär att vi kan komma i gång snabbare och få större utväxling på vår forskning. Fler forskare och andra intressenter kommer att kunna få tillgång till labbet. Det kommer finnas stöd från både vetenskapligt och tekniskt kunnig personal att skapa nya studier samt samla in och analysera data.
Forskningen vid MoRe-Lab genomförs på personer i olika åldrar, med eller utan skada eller sjukdom och fokuserar på människans funktioner i olika miljöer genom hela livet. I horisonten ser Eva Ageberg potential för resultat som tidigare inte varit möjliga i Lund.
– Vi har här möjlighet att lyfta helt nya frågeställningar och kan verka för nya forskningssamarbeten över gränser.
Ny forskningsinriktning
Den moderna infrastrukturen vid MoRe-Lab är utformad för att stödja utvecklingen av den nya forskningsinriktningen experimentell hälsovetenskap. Området är tänkt att överbrygga de klyftor som finns mellan grundforskning och tillämpad forskning med fokus på människors hälsa, genom att sätta personen i centrum. I laboratoriet ryms två plattformar – Movement platform och Reality platform med portabel utrustning kopplad till båda plattformarna. I Movement platform kan man mäta exempelvis muskelstyrka, muskelaktivering och genomföra rörelseanalys. Reality platform utgörs av en möblerad tvårumslägenhet utrustad för mätningar av rörelser och beteende i en verklighetstrogen boendemiljö. Med den portabla utrustningen kan man genomföra mätningar i verkliga miljöer.
Den aktuella donationen på 7,5 miljoner kronor ska i första hand användas för att täcka lönekostnader men kan även brukas till andra, av fakultetsledningen prioriterade, behov inom MoRe-lab.
Faktaruta:
MoRe-Lab (Movement & Reality Lab) används för att studera den komplexa dynamiken mellan fysisk funktion, beteende, kognition, känslor och olika miljöer (till exempel bostäder, arbetsplatser, sjukhusavdelningar, träningslokaler eller utomhusmiljöer). Studierna bedrivs med hjälp av utrustning som gång-/löpband, rörelsesensorer, kraftplattor, olika belysning och e-hälsoapplikationer. Forskningen bygger på tvärvetenskapligt samarbete mellan traditionella hälsovetenskapliga discipliner och andra forskare som är intresserade av att studera hälsoaspekter, till exempel inom samhällsvetenskap, humaniora eller teknologi.
Läs mer om MoRe-Lab
Hösten 2017 öppnade Ravensbrückarkivet vid Lunds universitet för allmänhet och forskare. Det digitala sökbara arkivet som rymmer artefakter och vittnesmål från det ökända koncentrationslägret har mött stort internationellt intresse. Nu har dokumentärfilmen om arkivets tillkomst, LAKOCINSKI’S 9: Documenting the Unspeakable, visats i USA.
Premiären skedde på biograf Kino i Lund i fjol. Intresset från andra delar av världen har varit stort och i förra veckan visades filmen för första gången för en amerikansk publik på The Culver Theater i Los Angeles i samband med ett arrangemang organiserat av Lunds universitet och Lund University Foundation Lund University Foundation. Runt 200 donatorer och specialinbjudna gäster närvarade och digitaliseringssamordnare Håkan Håkansson från Universitetsbiblioteket, Lunds universitet var på plats för att berätta om arkivet.
Dokumentärfilmen som regisserats av Magnus Gertten, Caroline Troedsson och Sebastian Claesson är tänkt att sprida kunskap om arkivet nationellt och internationellt. Flera svenska gymnasieskolor i Malmö och Lund har redan integrerat filmen i undervisningen och förhoppningen är att fler ska tillkomma.
Filmproduktionen har möjliggjorts tack vare en generös donation från Crafoordska stiftelsen.
Allmänhet och forskare har åtkomst till arkivet via en webbportal där besökare från hela världen kan söka efter fakta och information om anhöriga och lägret. Materialet rymmer över 500 vittnesmål, ett omfattande nazistiskt dokumentmaterial samt personliga ägodelar som tillhört fångarna under deras tid i koncentrationslägret.
På bilden: Håkan Håkansson, Lund University (tredje från vänster) och Ravensbrücköverlevaren Eva Brettler (fjärde från vänster) med familj
Welcome to blogg.lu.se. This is your first post. Edit or delete it, then start blogging!
Kommentarer