Här samlar vi nyheter som springer ur Lunds universitets fundraisingverksamhet och som hanteras av avdelningen Development Office. Äldre donationsnyheter finner du på denna sida: https://www.lu.se/kategori/fundraising
Tillsammans med många av våra generösa givare firade vi Filantropins dag på Skissernas Museum fredagen den 15/11.
Med lunch och intressanta föredrag fick vi möjlighet att tacka för viktigt filantropiskt stöd och prata om Lunds universitets internationella genomslag.
Härligt sorlande mingel bland nya och gamla bekantskaper och intressanta anföranden av Anne L’Huillier, Markku Rummukainen och Santino Resic.
Dagen avslutades med smäktande pianospel av Nino Chikhelidze, masterstudent på Musikhögskolan i Malmö. Rektor Erik Renström och moderator Pia Siljeklint sammanfattade det hela mycket träffande: Kom till Lund och möt världen!
Idag den 15 november uppmärksammar vi Filantropins dag! I samband med det vill Lunds universitet rikta ett varmt tack till dig som aktivt visar intresse och stöder vår verksamhet.
Tack vare dig kan potentiellt banbrytande forskning genomföras.
Filantropi och donationer spelar en allt viktigare roll, så även för Lunds universitet. En donation resulterar i insatser som kan utveckla vår verksamhet och göra verklig skillnad i samhället.
Tillsammans skapar vi förutsättningar för nya samarbeten kring projekt i behov av finansiering. Tack vare donationer har Lunds universitet kunnat finansiera forskning, utbildning, stipendier, utrustning, infrastruktur och byggnader.
Exempel på områden och projekt som fått ovärderligt externt stöd det senaste året är diabetesforskning, en satsning på utveckling av flygning med drönare, masterclass för violinstudenter samt utveckling och förbättring av avancerade proteser.
Stort tack till alla er som bidragit med insatser för att stärka och utveckla Lunds universitet!
Konstvetaren, hedersdoktorn och donatorn Birgit Rausing fyller 100 år den 26 oktober. Hennes stora intresse för humaniora och dess betydelse för mellanmänskliga möten och samhällsnytta avspeglas väl i hennes relation med Lunds universitet. Hennes engagemang har haft stor betydelse för universitetet och bland annat möjliggjort språkfrämjande satsningar liksom etableringen av ett centrum för medicinsk humaniora.
Hösten 2020 gjordes en stor donation på 76 miljoner kronor för att förstärka satsningen på integration av humaniora som en del av den medicinska utbildningen och forskningen. Donationen möjliggjorde etableringen av ”Birgit Rausing Centrum för medicinsk humaniora”, BRCMH.
– Det går inte att överskatta betydelsen av Birgit Rausings donation till medicinsk humaniora, som dessutom föregicks av en mindre donation som gav Lunds universitet landets första lektor i ämnet. Med sin framsynthet har Birgit Rausing skapat en grogrund för ämnet som kommer att vara betydelsefull under lång tid framöver, säger Katarina Bernhardsson, biträdande centrumledare för BRCMH och litteraturvetare.
Martin Garwicz, centrumledare för BRCMH och neurofysiolog, menar att i takt med att de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför ökar i komplexitet framstår medicinsk humaniora allt tydligare som väsentligt, i hur problem inom utbildning, forskning och klinisk praktik angrips tvärvetenskapligt.
– Medicinsk humaniora tar vara på de värden och förhållningssätt som är medicinens och hälsovetenskapernas fundament. Med sin placering vid ett brett universitet har BRCMH alla möjligheter att bli ett nav i en inkluderande akademisk miljö i nära samverkan med sjukvården, säger Martin Garwicz.
Birgit Rausings långa filantropiska gärning för universitetet har haft stor betydelse för att stärka forskning, utbildning och inte minst konsten. En donation av Birgit Rausing möjliggjorde inköpet av verk av den svenska konstnären Maria Miesenberger och i samband med Birgit Rausings 90-årsfirande fick hon av sina barn en donation till ett tak över Skissernas museums innergård vilket kom att förvandla den till en mötessal. Men 100-årsjubilaren sätter hellre fokus på sitt livslånga lärande i förhållande till universitetet än den filantropiska gärningen:
– Filantrop är ett vackert ord, men för mig känns det lite för högtidligt. I min relation till Lunds universitet ser jag mig mer som den eviga studenten, skrev Birgit Rausing i en krönika för LUM år 2020.
Evig student, konstkritiker, donator, hedersdoktor – många är de roller och titlar Birgit Rausings haft under sitt 100 år långa liv.
– Genom sina donationer har Birgit Rausing satt fokus på den mellanmänskliga relationen, vårdande och vårdad, inom flera discipliner. Utöver detta har hennes generositet gentemot universitetet även främjat forskning och mötesplatser inom de humanistiska och konstnärliga områdena. Jag vill tacka Birgit Rausing för hennes insats för universitetet och skicka henne Lunds universitets varmaste lyckönskningar på 100-årsdagen, hälsar rektor Erik Renström.
Birgit kom till Lund 1945 och som några av sina lärare hade hon Ragnar Josephson, Nils-Gösta Sandblad och Holger Arbman. På en arkeologisk utgrävning i Skåne mötte hon sin blivande make, Gad Rausing. Efter sin grundexamen började hon som konstkritiker, en roll hon hade fram till 1960 när hennes yngsta barn föddes och hon tog sig an nya utmaningar. Trots detta förblev Lunds universitet en stabil punkt i hennes liv, en plats där hon alltid fann kunskap och stimulans.
När Birgit och Gad Rausings stiftelse för humanistisk forskning grundades 1995, såg de 50 miljoner kronor som ett betydande bidrag till humaniora i Sverige. Birgit har efter makens bortgång fortsatt att leda stiftelsen och granskat de forskningsprojekt som får stöd.
Läs mer om verksamheten på centrumets webbplats.
Text: Anna Hellgren
Tack vare en mångmiljondonation från Crafoordska stiftelsen får en av världens ledande experter på fåglars tänkande, docent Mathias Osvath vid Lunds universitet bättre förutsättningar för ingående studier av djurs problemlösningsförmåga och deras kognitiva evolution.
Forskningen kräver många olika djurarter som kan vara svåra att hantera och djuren måste också vara villiga att samarbeta med människor. Detta gör forskningen kostsam och komplicerad, vilket är varför den är ovanlig vid andra lärosäten.
Gruppen för kognitiv zoologi vid Lunds universitet, som Osvath är verksamhetsledare för, rymmer bland annat tre forskningsstationer med djur som exempelvis korpar, alligatorer och andra reptiler. Verksamheten bygger på upparbetade samarbeten med flera djurparker runt om i Europa som bistår med olika former av stöd, som tillgång till sällsynta djurarter, hägn och skötsel. Dessa infrastrukturer är mycket kostnadskrävande men utgör grunden för externa forskningsmedel, rekrytering av de främsta forskarna och upprättandet av samarbeten med internationella forskargrupper.
Tack vare Crafoordska stiftelsens generösa bidrag kan nu forskarna i Lund renovera den kritiska lokala infrastrukturen och även säkerställa dess drift ett antal år framöver.
Vid Institutionen för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper på Campus Ljungbyhed (tidigare Trafikflyghögskolan) kan man nu lägga grunden för en banbrytande forskningsinfrastruktur!
Tack vare finansiering från LTH och Lunds universitet i kombination med en generös donation från Crafoordska stiftelsen kan Institutionen för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper nu skapa ett flygande laboratorium i form av ett obemannat luftfartygssystem (drönare). Systemet kommer att ha förmåga att transportera sensorer om 10 kg på flygningar som sträcker sig upp till 3000 meter med en flygtid på minst 8 timmar. Denna infrastruktur skall ha potentialen att bära sensorer till avlägsna platser över hav och land med en räckvidd på 1000 km från startplatsen.
Satsningen ger Lunds universitet en stark bas för att utveckla och testa ny flygteknik och procedurer för framtida obemannade flygningar, inklusive material, hårdvara, mjukvara, sensorsystem, länkar och mänskliga faktorer.
Detta flygande obemannade laboratorium kommer att möjliggöra unik forskning, utveckling och innovation, genom dess stora räckvidd och kapacitet. Befintliga samarbeten med forskare inom atmosfäriska aerosoler, digital arkeologi, teknisk geologi och reglerteknik kommer att utökas, och nya samarbeten möjliggöras, exempelvis inom meteorologi, aerodynamik, kultur- och naturgeografi, digitalisering, energivetenskap, medicinsk strålning och stöd vid krishantering.
Infrastrukturen är av strategisk betydelse för en rad myndigheter, organisationer och det svenska totalförsvaret. Lunds universitet är redan i dag förberett för att kunna åstadkomma detta projekt i form av kompetens, lokaler och flygplatsinfrastruktur. Lunds universitets institution för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper, lokaliserad vid Ljungbyhed flygplats, innehar sedan tidigare operatörstillstånd med tillhörande manualverk samt grundläggande tillstånd för obemannad flygning från Transportstyrelsen.
I samband med Lunds universitets årliga stipendieceremoni som denna gång ägde rum i AF-Borgens Lilla sal samlades de internationella studenter som tilldelats stipendium av Lunds universitets stipendiestiftelse (LUSS) och Lund University Global Scholarship Fund (LUGS). Båda dessa stipendieformer bidrar till att förändra livet för våra internationella studenter. LUSS har genom åren delat ut stipendier till studenter från 15 olika länder och i år delades det ut åtta stipendier tillsammans med Sparbanken Skånes ägarstiftelse Finn.
Stämningen var hög när de nytillkomna studenterna fick träffa representanter från förvaltningen, universitetets ledningsgrupp och styrelsemedlemmar från LUGS och LUSS. Vid eventet deltog 60 av de drygt 90 stipendiaterna från 32 länder och ett tjugotal övriga gäster.
I sitt anförande till stipendiaterna beskrev Måns Palmstierna, medgrundare av LUSS och ordförande i stipendienämnden, vikten av en stipendiestiftelse och varför han själv och flera av hans bekanta valt att donera till LUSS. Han poängterade också vikten av öppenhet och internationellt utbyte och önskade studenterna en fin upplevelse av Lunds universitet, Lund och Sverige.
Vi välkomnar alla internationella talanger med potential att bli nästa generations stora ledare och samhällsbyggare som nu kommer att ta sin examen i Lund!
Med en donation till LUSS så bjuds man in till 350-klubben, ett sällskap för LUSS grundare och donatorer. I denna gemenskap får man ta del av ett stort antal arrangemang och träffa andra personer som också intresserar sig för vetenskap och samhälle. Tillsammans med världsledande forskare diskuteras utmaningar och visioner. Väljer du i stället en donation till LUGS kan du som donator få ett eget stipendium uppkallat efter dig.
När barnbarnet plötsligt insjuknade i typ 1-diabetes fattade barnets farmor ett beslut – hon skulle bidra till forskningen som försöker lösa den obotliga sjukdomens gåta. Tack vare donatorns generösa gåva kan nu forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) växla upp sina ansträngningar i kampen mot typ 1-diabetes.
När ett barn drabbas av typ 1-diabetes förändras livet för alltid, inte bara för den som har diagnosticerats med sjukdomen utan även för alla anhöriga. Familjen kan behöva göra förändringar i sin vardag, som att hjälpa till med daglig medicinering, anpassa kostvanor och fysisk aktivitet för att stödja den drabbade. Det är ofta svårt att acceptera diagnosen och som familjemedlem är det inte ovanligt att man upplever oro inför framtiden. Allt detta fick donatorn, som önskar vara anonym, följa på nära håll.
– Ett av mina barnbarn drabbades vid tre års ålder av typ 1-diabetes. Barnets föräldrar och alla andra i närheten insåg snart allvaret av sjukdomen. Sjukdomen är dessvärre kronisk men jag hoppas att forskningen förhoppningsvis kommer kunna hitta botemedel i framtiden. För att det ska kunna bli verklighet behövs mer pengar till forskning och det var anledningen till min donation.
Via en affärskollega fick donatorn tips om att kontakta Pia Siljeklint som är avdelningschef och fundraiser vid Development Office, Lunds universitets avdelning för donatorrelationer.
– Efter möte och utmärkt information förstod jag att det var lämpligt att vända sig till Lunds universitets diabetescentrum. Forskningen som sker där ligger i absolut framkant med potential att hjälpa många och jag kände omedelbart att jag gärna ville bidra. Jag är övertygad om att donationen kommer göra nytta.
Donationen, som uppgår till tio miljoner kronor, har placerats i en stiftelse där avkastningen ska användas till forskning om typ 1-diabetes. Verksamhetens koordinatorer är oerhört tacksamma för det stora bidraget.
– Forskningen kring diabetes är avgörande för att förbättra livskvaliteten och även öka livslängden för de drabbade. Donationer som denna gör stor skillnad på flera sätt – de kan hjälpa forskare att genomföra viktiga studier för att förstå diabetes bättre och utveckla nya behandlingsmetoder för diabetespatienter. Genom att förstå riskfaktorer och utveckla förebyggande strategier kan forskningen bidra till att minska antalet nya fall av diabetes. Därför är varje bidrag, stort som litet, mycket viktigt, säger professor och koordinator Allan Vaag vid LUDC.
– En av LUDC:s forskningsstyrkor är att vi är bra på att överbrygga klyftan mellan patientcentrerad forskning å ena sidan och den lika nödvändiga grundforskningen å den andra, här kommer donationen att göra verklig nytta, tillägger Lena Eliasson, professor och vice koordinator vid LUDC.
Fakta om typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes uppstår hos barn och vuxna då deras kroppar är oförmögna att tillverka insulin. Obehandlad diabetes kan snabbt leda till livshotande tillstånd. Vid fastställd diabetesdiagnos behandlas barnet med insulininjektion livet ut, vilket påverkar vardagen. Att hantera typ 1-diabetes kräver noggrann övervakning av blodsockernivåer, insulininjektioner eller användning av insulinpump, samt balansering av kost och motion. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, som innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Enligt Svenska Diabetesförbundet har uppemot 600 000 människor i Sverige en diabetessjukdom.
Fakta om Lunds universitets diabetescentrum – LUDC
Vid LUDC bedrivs omfattande och mångfacetterad forskning med koppling till diabetessjukdomar. På verksamhetens webbplatser kan du ta del av nyheter om experimentell grundforskning om diabetes, undersökningar om människors levnadsvanor och kliniska studier om diabetes och vanliga komplikationer i samband med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.
En stor del av diabetesforskningen vid LUDC görs inom forskningsmiljön EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden) som är ett strategiskt forskningsområde i Sverige. Inom EXODIAB har diabetesforskare vid LUDC och Uppsala universitet ett nära samarbete. Diabetesforskarna vid LUDC är framför allt verksamma vid Clinical Research Centre, CRC, i Malmö och på Biomedicinskt centrum, BMC, i Lund.
Länk till LUDC:s webbsajt (på engelska)
Länk till LUDC:s sajt Diabetesportalen
Edstrandska stiftelsens stipendiater för 2024 på Konsthögskolan i Malmö har utnämnts. Stipendierna delas ut i höst i samband med öppningen av Edstrandska stiftelsens stipendiatutställning på gallerierna KHM1 (Friisgatan 15) och KHM2 (Bergsgatan 29) i Mazettihuset i Malmö.
Sammanlagt delar Edstrandska stiftelsen ut 1 900 000 kr, vilket gör den till en av de största stipendiefonderna för bildkonst i Sverige. Många av de mest framstående konstnärerna verksamma i Sverige och Norden har mottagit stipendiet. De har beskrivit betydelsen av att få stipendiet tidigt i deras karriärer.
Edstrandska stiftelsen skapades som en födelsedagsgåva till konstsamlaren Thekla Edstrand på hennes 70-årsdag den 27 juni 1950. Stiftelsen har delat ut stipendierna sedan 1951 och sedan Konsthögskolans start 1995. Detta gör stiftelsen till en av de äldsta och största privata stiftelserna för bildkonst i Sverige.
Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsprojekt som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt och resultaten ska kunna användas direkt inom sjukvården.
Sepsis är en infektion som påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna slutar fungera. Tillståndet kräver snabb och korrekt diagnos för att den som drabbas inte ska avlida. Dock är det svårt att förutsäga vem som återhämtar sig och vem som riskerar livshotande organsvikt. Med avancerad bioinformatik och artificiell intelligens vill forskarna vid Lunds universitet utveckla bättre kunskap om sepsis på molekylär nivå. Målet är att kunna identifiera högriskpatienter redan på akutmottagningen och vilken precisionsbaserad behandling som krävs för den enskilde patienten.
– Jag är mycket glad och tacksam över att en privat givare valt att stödja denna angelägna satsning. Insamling av kliniska data och blodprover, analyser med avancerad masspektrometri och bioinformatik samt AI är mycket kostsamt. Donationen kommer att göra det möjligt för oss att accelerera våra satsningar och ta forskningen vidare, säger forskningsledare Adam Linder, docent, universitetslektor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus.
Genom att använda masspektrometri kan forskarna göra en kvantitativ analys av proteinsammansättningen i ett blodprov vilket kan ge insikter i sjukdomens mekanismer, diagnostik och potentiella mål för behandling. Maskininlärning och AI kan därefter tillämpas för att kombinera analyser av proteinsammansättningar med elektroniska journaldata på ett effektivt sätt, en metod som är snabbare och har mindre felmarginal än traditionella metoder.
– Patientkohorten som vi följer är 10-20 gånger större än i de flesta andra pågående sepsisstudier. Analys av så stora data- och proteinmängder med maskininlärning gör att vi kommer kunna upptäcka subtila mönster som tyder på sepsis och patientspecifika faktorer som påverkar sepsisförloppet, något som inte kunnat identifieras tidigare.
Snabbtest för sepsis kan snart bli verklighet
Sepsis – lika vanligt som cancer, lika dödligt som hjärtinfarkt
Om forskningsprojektet
Projekttitel: ”Integration av avancerad masspektrometri och artificiell intelligens (AI) med kliniska data för identifiering, diagnostik och subfenotypning av sepsis”
Trots ett mycket stort antal försök att behandla sepsis finns ingen effektiv behandling av sepsisreaktionen utan sjukvården förlitar sig på att behandla den utlösande infektionen och understödja vitala funktioner med andningsstöd, blodtryckshöjande behandling och dialys. Detta är otillräckligt då sepsis är vanligt och 28-dagarsdödligheten är hög (20%). Dessutom är antibiotikaresistensen ökande och hotar dagens behandling. Sepsisdiagnos kräver noggrann utvärdering av sjukhistoria, undersökningar och laboratorieanalyser. Journalgranskning är tidskrävande, riskerar feltolkning och försenade behandlingsbeslut. Dessutom är sepsis ett s.k. syndrom där diagnosen sätts efter kriterier vars träffsäkerhet är bristfällig.
Avancerade masspektrometri möjliggör kartläggning av hela proteinsammansättningen i ett prov och att använda artificiell intelligens (AI) för att tolka de omfattande resultaten möjliggör synliggörande av för människan dolda mönster.
Källa: Adam Linder
I höst börjar Statens fastighetsverk renovering och ombyggnad av Palmhuset och växthusen i Botaniska trädgården vid Lunds universitet. De unika Kottepalmerna, som planterades redan på 1860-talet, och alla andra värdefulla växter ska få mer plats och en bättre livsmiljö.
Byggstarten betyder att växterna som redan slår i taket kan få ett nytt palmhus med tre meter högre nockhöjd än idag. Också personalens arbetsmiljö ska förbättras och en ny entrébyggnad ska byggas med bättre funktioner som erbjuder information, utställning, butik, toaletter och kapprum för besökare. Det blir även ett angränsande planteringsrum för personalen. Samtidigt som det nya palmhuset byggs får de låga växthusen nytt glas och stommar och orangerierna i trädgården får nya fönster.
Kommentarer