Visa rutor

Ny drönarsatsning vid Institutionen för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper

Vid Institutionen för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper på Campus Ljungbyhed (tidigare Trafikflyghögskolan) kan man nu lägga grunden för en banbrytande forskningsinfrastruktur!

Tack vare finansiering från LTH och Lunds universitet i kombination med en generös donation från Crafoordska stiftelsen kan Institutionen för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper nu skapa ett flygande laboratorium i form av ett obemannat luftfartygssystem (drönare). Systemet kommer att ha förmåga att transportera sensorer om 10 kg på flygningar som sträcker sig upp till 3000 meter med en flygtid på minst 8 timmar. Denna infrastruktur skall ha potentialen att bära sensorer till avlägsna platser över hav och land med en räckvidd på 1000 km från startplatsen.

Satsningen ger Lunds universitet en stark bas för att utveckla och testa ny flygteknik och procedurer för framtida obemannade flygningar, inklusive material, hårdvara, mjukvara, sensorsystem, länkar och mänskliga faktorer.

Detta flygande obemannade laboratorium kommer att möjliggöra unik forskning, utveckling och innovation, genom dess stora räckvidd och kapacitet. Befintliga samarbeten med forskare inom atmosfäriska aerosoler, digital arkeologi, teknisk geologi och reglerteknik kommer att utökas, och nya samarbeten möjliggöras, exempelvis inom meteorologi, aerodynamik, kultur- och naturgeografi, digitalisering, energivetenskap, medicinsk strålning och stöd vid krishantering.

Infrastrukturen är av strategisk betydelse för en rad myndigheter, organisationer och det svenska totalförsvaret. Lunds universitet är redan i dag förberett för att kunna åstadkomma detta projekt i form av kompetens, lokaler och flygplatsinfrastruktur. Lunds universitets institution för Flyg och Aeronautiska Vetenskaper, lokaliserad vid Ljungbyhed flygplats, innehar sedan tidigare operatörstillstånd med tillhörande manualverk samt grundläggande tillstånd för obemannad flygning från Transportstyrelsen.

7 oktober 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Stipendieceremonin vid Lunds universitet 2024

På bilden, från vänster: Lars H. Bruzelius (LUSS), Carolyn Hammond (stipendiemottagare USA), Jiang Xiaoman (stipendiemottagare Kina), Vivian Bedevian (stipendiemottagare Jordanien), Zahra Adgi (stipendiemottagare Iran), Sofia Chavez (stipendiemottagare Nicaragua), Lena Eskilsson (prorektor och ledamot i LUSS-nämnden), Pia Siljeklint (Development Office) och Måns Palmstierna (LUSS).

I samband med Lunds universitets årliga stipendieceremoni som denna gång ägde rum i AF-Borgens Lilla sal samlades de internationella studenter som tilldelats stipendium av Lunds universitets stipendiestiftelse (LUSS) och Lund University Global Scholarship Fund (LUGS). Båda dessa stipendieformer bidrar till att förändra livet för våra internationella studenter. LUSS har genom åren delat ut stipendier till studenter från 15 olika länder och i år delades det ut åtta stipendier tillsammans med Sparbanken Skånes ägarstiftelse Finn.

Stämningen var hög när de nytillkomna studenterna fick träffa representanter från förvaltningen, universitetets ledningsgrupp och styrelsemedlemmar från LUGS och LUSS. Vid eventet deltog 60 av de drygt 90 stipendiaterna från 32 länder och ett tjugotal övriga gäster.

I sitt anförande till stipendiaterna beskrev Måns Palmstierna, medgrundare av LUSS och ordförande i stipendienämnden, vikten av en stipendiestiftelse och varför han själv och flera av hans bekanta valt att donera till LUSS. Han poängterade också vikten av öppenhet och internationellt utbyte och önskade studenterna en fin upplevelse av Lunds universitet, Lund och Sverige.

Vi välkomnar alla internationella talanger med potential att bli nästa generations stora ledare och samhällsbyggare som nu kommer att ta sin examen i Lund!

Med en donation till LUSS så bjuds man in till 350-klubben, ett sällskap för LUSS grundare och donatorer. I denna gemenskap får man ta del av ett stort antal arrangemang och träffa andra personer som också intresserar sig för vetenskap och samhälle. Tillsammans med världsledande forskare diskuteras utmaningar och visioner. Väljer du i stället en donation till LUGS kan du som donator få ett eget stipendium uppkallat efter dig.

27 september 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Diabetesdiagnosen ledde till mångmiljondonation

Diabetesforskare vid LUDC undersöker vad det är som gör att vissa individer får typ 1-diabetes. Kunskapen kan bidra till utvecklingen av nya behandlingar som kan förebygga sjukdomen. Foto: Johan Persson

När barnbarnet plötsligt insjuknade i typ 1-diabetes fattade barnets farmor ett beslut – hon skulle bidra till forskningen som försöker lösa den obotliga sjukdomens gåta. Tack vare donatorns generösa gåva kan nu forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) växla upp sina ansträngningar i kampen mot typ 1-diabetes.

När ett barn drabbas av typ 1-diabetes förändras livet för alltid, inte bara för den som har diagnosticerats med sjukdomen utan även för alla anhöriga. Familjen kan behöva göra förändringar i sin vardag, som att hjälpa till med daglig medicinering, anpassa kostvanor och fysisk aktivitet för att stödja den drabbade. Det är ofta svårt att acceptera diagnosen och som familjemedlem är det inte ovanligt att man upplever oro inför framtiden. Allt detta fick donatorn, som önskar vara anonym, följa på nära håll.

– Ett av mina barnbarn drabbades vid tre års ålder av typ 1-diabetes. Barnets föräldrar och alla andra i närheten insåg snart allvaret av sjukdomen. Sjukdomen är dessvärre kronisk men jag hoppas att forskningen förhoppningsvis kommer kunna hitta botemedel i framtiden. För att det ska kunna bli verklighet behövs mer pengar till forskning och det var anledningen till min donation.

Via en affärskollega fick donatorn tips om att kontakta Pia Siljeklint som är avdelningschef och fundraiser vid Development Office, Lunds universitets avdelning för donatorrelationer.
– Efter möte och utmärkt information förstod jag att det var lämpligt att vända sig till Lunds universitets diabetescentrum. Forskningen som sker där ligger i absolut framkant med potential att hjälpa många och jag kände omedelbart att jag gärna ville bidra. Jag är övertygad om att donationen kommer göra nytta.

Donationen, som uppgår till tio miljoner kronor, har placerats i en stiftelse där avkastningen ska användas till forskning om typ 1-diabetes. Verksamhetens koordinatorer är oerhört tacksamma för det stora bidraget.
– Forskningen kring diabetes är avgörande för att förbättra livskvaliteten och även öka livslängden för de drabbade. Donationer som denna gör stor skillnad på flera sätt – de kan hjälpa forskare att genomföra viktiga studier för att förstå diabetes bättre och utveckla nya behandlingsmetoder för diabetespatienter. Genom att förstå riskfaktorer och utveckla förebyggande strategier kan forskningen bidra till att minska antalet nya fall av diabetes. Därför är varje bidrag, stort som litet, mycket viktigt, säger professor och koordinator Allan Vaag vid LUDC.

– En av LUDC:s forskningsstyrkor är att vi är bra på att överbrygga klyftan mellan patientcentrerad forskning å ena sidan och den lika nödvändiga grundforskningen å den andra, här kommer donationen att göra verklig nytta, tillägger Lena Eliasson, professor och vice koordinator vid LUDC.

Fakta om typ 1-diabetes
Typ 1-diabetes uppstår hos barn och vuxna då deras kroppar är oförmögna att tillverka insulin. Obehandlad diabetes kan snabbt leda till livshotande tillstånd. Vid fastställd diabetesdiagnos behandlas barnet med insulininjektion livet ut, vilket påverkar vardagen. Att hantera typ 1-diabetes kräver noggrann övervakning av blodsockernivåer, insulininjektioner eller användning av insulinpump, samt balansering av kost och motion. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, som innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Enligt Svenska Diabetesförbundet har uppemot 600 000 människor i Sverige en diabetessjukdom.

Fakta om Lunds universitets diabetescentrum – LUDC
Vid LUDC bedrivs omfattande och mångfacetterad forskning med koppling till diabetessjukdomar. På verksamhetens webbplatser kan du ta del av nyheter om experimentell grundforskning om diabetes, undersökningar om människors levnadsvanor och kliniska studier om diabetes och vanliga komplikationer i samband med typ 1-diabetes och typ 2-diabetes.

En stor del av diabetesforskningen vid LUDC görs inom forskningsmiljön EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden) som är ett strategiskt forskningsområde i Sverige. Inom EXODIAB har diabetesforskare vid LUDC och Uppsala universitet ett nära samarbete. Diabetesforskarna vid LUDC är framför allt verksamma vid Clinical Research Centre, CRC, i Malmö och på Biomedicinskt centrum, BMC, i Lund.

Länk till LUDC:s webbsajt (på engelska)

Länk till LUDC:s sajt Diabetesportalen

18 september 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Edstrandska stiftelsens stipendiater för 2024 utnämnda

Edstrandska stiftelsens stipendiater för 2024 på Konsthögskolan i Malmö har utnämnts. Stipendierna delas ut i höst i samband med öppningen av Edstrandska stiftelsens stipendiatutställning på gallerierna KHM1 (Friisgatan 15) och KHM2 (Bergsgatan 29) i Mazettihuset i Malmö.

Sammanlagt delar Edstrandska stiftelsen ut 1 900 000 kr, vilket gör den till en av de största stipendiefonderna för bildkonst i Sverige. Många av de mest framstående konstnärerna verksamma i Sverige och Norden har mottagit stipendiet. De har beskrivit betydelsen av att få stipendiet tidigt i deras karriärer.

Edstrandska stiftelsen skapades som en födelsedagsgåva till konstsamlaren Thekla Edstrand på hennes 70-årsdag den 27 juni 1950. Stiftelsen har delat ut stipendierna sedan 1951 och sedan Konsthögskolans start 1995. Detta gör stiftelsen till en av de äldsta och största privata stiftelserna för bildkonst i Sverige.

18 juni 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mångmiljondonation ska sätta Lunds universitets sepsisforskning på världskartan

Adam Linder har under många år fokuserat sin forskning kring träffsäkra diagnosmetoder för effektiv behandling av sepsis – ett livshotande tillstånd som utlöses av en infektion.
Donationen gör det möjligt att accelerera forskningen. Foto: Tove Smeds.

Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsprojekt som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt och resultaten ska kunna användas direkt inom sjukvården.

Sepsis är en infektion som påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna slutar fungera. Tillståndet kräver snabb och korrekt diagnos för att den som drabbas inte ska avlida. Dock är det svårt att förutsäga vem som återhämtar sig och vem som riskerar livshotande organsvikt. Med avancerad bioinformatik och artificiell intelligens vill forskarna vid Lunds universitet utveckla bättre kunskap om sepsis på molekylär nivå. Målet är att kunna identifiera högriskpatienter redan på akutmottagningen och vilken precisionsbaserad behandling som krävs för den enskilde patienten.

– Jag är mycket glad och tacksam över att en privat givare valt att stödja denna angelägna satsning. Insamling av kliniska data och blodprover, analyser med avancerad masspektrometri och bioinformatik samt AI är mycket kostsamt. Donationen kommer att göra det möjligt för oss att accelerera våra satsningar och ta forskningen vidare, säger forskningsledare Adam Linder, docent, universitetslektor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus.

Unik kombination av metoder möjliggör nya upptäckter

Genom att använda masspektrometri kan forskarna göra en kvantitativ analys av proteinsammansättningen i ett blodprov vilket kan ge insikter i sjukdomens mekanismer, diagnostik och potentiella mål för behandling. Maskininlärning och AI kan därefter tillämpas för att kombinera analyser av proteinsammansättningar med elektroniska journaldata på ett effektivt sätt, en metod som är snabbare och har mindre felmarginal än traditionella metoder.

– Patientkohorten som vi följer är 10-20 gånger större än i de flesta andra pågående sepsisstudier. Analys av så stora data- och proteinmängder med maskininlärning gör att vi kommer kunna upptäcka subtila mönster som tyder på sepsis och patientspecifika faktorer som påverkar sepsisförloppet, något som inte kunnat identifieras tidigare.


Relaterade artiklar

Snabbtest för sepsis kan snart bli verklighet

Sepsis – lika vanligt som cancer, lika dödligt som hjärtinfarkt


Om forskningsprojektet

Projekttitel: ”Integration av avancerad masspektrometri och artificiell intelligens (AI) med kliniska data för identifiering, diagnostik och subfenotypning av sepsis”

Trots ett mycket stort antal försök att behandla sepsis finns ingen effektiv behandling av sepsisreaktionen utan sjukvården förlitar sig på att behandla den utlösande infektionen och understödja vitala funktioner med andningsstöd, blodtryckshöjande behandling och dialys. Detta är otillräckligt då sepsis är vanligt och 28-dagarsdödligheten är hög (20%). Dessutom är antibiotikaresistensen ökande och hotar dagens behandling. Sepsisdiagnos kräver noggrann utvärdering av sjukhistoria, undersökningar och laboratorieanalyser. Journalgranskning är tidskrävande, riskerar feltolkning och försenade behandlingsbeslut. Dessutom är sepsis ett s.k. syndrom där diagnosen sätts efter kriterier vars träffsäkerhet är bristfällig.


Avancerade masspektrometri möjliggör kartläggning av hela proteinsammansättningen i ett prov och att använda artificiell intelligens (AI) för att tolka de omfattande resultaten möjliggör synliggörande av för människan dolda mönster.

Källa: Adam Linder

12 juni 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Klartecken för renovering av växthusen i Botaniska trädgården vid Lunds universitet

I höst börjar Statens fastighetsverk renovering och ombyggnad av Palmhuset och växthusen i Botaniska trädgården vid Lunds universitet. De unika Kottepalmerna, som planterades redan på 1860-talet, och alla andra värdefulla växter ska få mer plats och en bättre livsmiljö.

Byggstarten betyder att växterna som redan slår i taket kan få ett nytt palmhus med tre meter högre nockhöjd än idag. Också personalens arbetsmiljö ska förbättras och en ny entrébyggnad ska byggas med bättre funktioner som erbjuder information, utställning, butik, toaletter och kapprum för besökare. Det blir även ett angränsande planteringsrum för personalen. Samtidigt som det nya palmhuset byggs får de låga växthusen nytt glas och stommar och orangerierna i trädgården får nya fönster.

Läs hela pressmeddelandet här

24 maj 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

350-klubbens vårsalong på Forum Medicum

På bilden: Till vänster Forum Medicum. Till höger: Elias Uhlin, PhD och projektledare inom Lunds universitets satsning på cell- och genterapi.

Under torsdagen sammanstrålade donatorer, stipendiater och universitetsanställda på Forum Medicum i samband med 350-klubbens vårsalong. 350-klubben samlar de donatorer som skänkt 350 000 kr eller mer till Lunds universitets stipendiestiftelse – LUSS. Stiftelsen har som målsättning att bistå universitetet i arbetet med att attrahera de mest talangfulla studenterna, från Sverige såväl som från andra länder.

På vårsalongen fick deltagarna följa med på en spännande resa där LU-forskarna Bernt Nilsson, professor i kemiteknik och Elias Uhlin, PhD och projektledare inom Lunds universitets satsning på cell- och genterapi beskrev den nya tidens industriella revolution som inbegriper utveckling och tillverkning av cell- och genterapier, tidsödande processer som mer liknar hantverk än industri. Åhörarna fick också veta mer om hur Lund storsatsar för att göra dessa unika terapier kostnadseffektiva, tillgängliga och Sveriges nästa exportsuccé.

Om forskarna:

19 april 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Hidden treasures of Skissernas Museum to be depicted in book form – made possible by generous donation

Skissernas Museum at Lund University is home to the world’s foremost collection of sketches and public art in its early stages, and is one of Lund’s most visited attractions. Since its opening in 1934, the museum has many exhibitions, but the majority of its pieces are hidden away in archives. The unique collections will now be presented in book form, which has been made possible by a multi-million SEK donation from the Thora Ohlsson Foundation.

The museum’s collection is currently made up of around 35,000 sketches, models and other preparatory studies for public art from the early 20th century to the present day. The collection grows mainly through generous donations from artists or their estates, but also through gifts from private individuals, cultural institutions, municipalities and regions. Despite the wealth of material, there has never been a compilation of all the museum’s pieces or their history. There has been demand for a book about the museum, not least by the museum’s visitors.

“We are delighted that the Thora Ohlsson Foundation has now come to our rescue and provided the generous support that will enable us to realise our vision of a book about the collection,” says Annie Lindberg, Skissernas’ museum director.

The book Skissernas museum – historien om en samling (“Skissernas Museum – the story of a collection”) will tell the story of how the remarkable collection was created. The plan is to invite different authors to write in-depth chapters on the museum’s founding, the collection and the archive, and its significance for research and education. In terms of layout, the book is intended to be published in a larger, hardback format and richly illustrated with a mix of recent photos and older black-and-white archival images. The Thora Ohlsson Foundation has donated SEK 3.4 million to the project to fund research, author fees, translation, editing and printing.

Revealing Skissernas’ hidden treasures
Only four per cent of the objects are displayed in the museum’s permanent exhibitions. The remaining 96% are kept in storage. This includes photographs from travels, visits to artists’ studios and meetings with artists from around the world. Studio visits to Sonia Delaunay and Amédée Ozenfant in France, Pablo O’Higgins in Mexico and Barbara Hepworth in England are just a few examples. These documents testify to how the collection has grown over the decades and the close contact the museum has had with artists throughout that period.

“There is the story of a teaching assistant who travelled to Paris on behalf of the museum to collect sketches from avant-garde artists such as Henri Matisse and the Delaunays. And the museum director who insisted on travelling to Mexico to collect materials from the world’s most important muralists: Diego Rivera, Juan O’Gorman and David Alfaro Siquerios.”

Part of the research is already complete
Initial work on the book project was carried out in 2023. Museum staff went through all the albums of press cuttings, publications and annual reports to draw a timeline of the museum’s history, including important events and milestones.

“The timeline will form the basis for the structure and layout of the book. All further archival research will be carried out by museum staff and will inform the production of the texts and images. The museum’s archive of images, cuttings and letters has been digitised and will be an important source of material. What remains is to digitise the photo negatives and all the documentation relating to the studio visits and operations. This will be followed by the actual writing of the book, which is expected to take four years,” says Annie Lindberg.

Facts about Skissernas Museum
Skissernas Museum has been acquiring sketches for 90 years. The collection expands by about a hundred new works every year. The museum was founded in 1934 by professor of art history Ragnar Josephson. Seven years later, with the world at war, the Archive of Decorative Arts opened to the public, a museum of modern art in Lund – many years before the Moderna Museet in Stockholm, and at the same time as the Musée d’Art Moderne de la Ville in Paris.

The museum is one of a kind in Sweden and one of few globally that specialises in public art and the artistic creative process. Since its foundation, correspondence between the museum and artists has also been kept, and many artists have donated their personal archives. The museum archives also include artists’ project descriptions and photographs documenting the creation of the artworks.

17 april 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar


Barnen donerar bänk till minne av sina föräldrar

Under flera årtionden delade paret Ľubomír och Ľudmila sitt liv och sitt arbete vid Lunds universitet. Han som professor i slaviska språk och hon som administratör vid registraturen. Tack vare en generös gåva från parets barn lämnas nu ett bestående avtryck på universitetet till gagn för studenter, anställda och besökare.

Ľubomír Ďurovič hette professorn i slaviska språk som från tidigt 1970-tal fram till pensionen 1991 var verksam vid Slaviska institutionen. Ľubomír var en mycket uppskattad kollega, lärare och mentor som gjort stort avtryck på verksamheten. Även hustrun Ľudmilas relation till Lund förblev stark. Det var här som hon skapade ett nytt hem åt sig själv och familjen och det var här som hon fann en ny karriär, som administratör vid universitetets registratur. Nu förkroppsligas parets varma förhållande till staden och lärosätet Lund i form av en bänk som parets dotter och son donerat till minne av sina föräldrar.

Bänken med tillhörande hedersplakett är placerad utanför en av SOL:s entréer. Bänken är graverad med minnesorden: “Till minne av Ľudmila Ďurovičová och Ľubomír Ďurovič som, sedan ankomsten 1972, i Lunds universitet fann ett andra hem”.
– Den här gåvan är mitt och min brors sätt att uppmärksamma våra föräldrar som båda förälskade sig i Lund och förblev trogna universitetet under flera decennier. Vår förhoppning är att bänken ska fungera som en plats för reflektion och vila för studenter, personal och allmänhet, säger Nataša Ďurovičová, dotter till Ľudmila och Ľubomír.

Universitetet fick ta emot gåvan i samband med en enkel ceremoni i april.
– Jag är å universitetets vägnar mycket tacksam för denna fina gest. Vi kommer att vårda och bevara bänken för framtida generationer och förhoppningsvis blir den en symbol för gemenskap och kunskap, säger Charlotte Tornbjer, chef för Driftsenhet HT med ansvar för de gemensamma lokalerna i LUX och SOL-husen.

Fakta om Ľubomír och Ľudmila Ďurovič:
Efter sin doktorsavhandling 1955 arbetade Ľubomír på flera namnkunniga universitet runt om i Europa. 1972 sökte han sig till Lund tillsammans med sin hustru Ľudmila. Här verkade Ľubomír som professor och prefekt vid Slaviska institutionen medan Ľudmila, som varit journalist i Tjeckoslovakien innan paret kom till Sverige, tog anställning vid LUs registratur. Ľubomír gick i pension 1991, men hans höga kompetens var fortsatt efterfrågad i den akademiska världen. Efter pensioneringen föreläste han i tre år vid universiteten i Zürich och Bern. Paret tillbringade också mycket tid i Slovakien, där Ľubomír ständigt bidrog till både den vetenskapliga och den kulturpolitiska debatten. 

15 april 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg